EU-domstolen meddelade tidigare idag att de slagit fast att medlemsstater inte får kräva bevis på könskorrigerande kirurgi för att tillåta juridisk könsbekräftelse i offentliga register. Domstolen konstaterar att en sådan praxis strider mot EU:s allmänna dataskyddsförordning (GDPR) samt de grundläggande rättigheterna till kroppslig integritet och respekt för privatlivet.
Fallet som domstolen prövat gäller ”VP”, en iransk medborgare som 2014 beviljades flyktingstatus i Ungern på grund av sin transidentitet. Trots att könsidentiteten fastställdes som manlig genom medicinska intyg, registrerades personen som kvinna i det ungerska asylregistret.
År 2022 begärde han därför en korrigering av sin könstillhörighet i registret med hänvisning till GDPR, men begäran avslogs då han inte kunde bevisa att han genomgått könskorrigerande kirurgi. VP överklagade beslutet till en högre domstol i Budapest, som förklarade att Ungern saknar juridiskt erkännande av transidentitet och bad EU-domstolen om en tolkning av om GDPR innebär att Ungern måste korrigera register i enlighet med individens könsidentitet och om en myndighet i så fall kan avkräva bevis för genomförd könskorrigerande kirurgi.
EU-domstolen skriver i sin dom att GDPR ger individer rätten att utan onödigt dröjsmål få felaktiga personuppgifter korrigerade. Domstolen betonar att denna rättighet är en del av EU:s stadga om grundläggande rättigheter och att bedömningen av om en uppgift är korrekt måste ske utifrån syftet med uppgiften.
I detta fall har asylregistret samlat in könsuppgifter för att identifiera individen. EU-domstolen konstaterar att det därmed är individens levda könsidentitet som är relevant, inte det kön som tilldelades vid födseln. Dessutom kan en medlemsstat inte använda avsaknaden av nationell lagstiftning om juridisk könsbekräftelse som ett skäl för att begränsa rätten till korrigering enligt GDPR.
Domstolen skriver vidare att en medlemsstat inte får göra rätten till korrigering av könsuppgifter beroende av att bevis ges på genomgången könskorrigerande kirurgi. Ett sådant krav bryter mot EU:s grundläggande rättigheter, särskilt rätten till kroppslig integritet och rätten till respekt för privatlivet, som skyddas i artiklarna 3 och 7 i EU-stadgan.
Domstolen betonar att ett medicinskt intyg, exempelvis en psykiatrisk diagnos, kan vara tillräckligt bevis för att styrka en persons könsidentitet. Att kräva kirurgiskt ingrepp är varken nödvändigt eller proportionerligt för att säkerställa tillförlitligheten i ett offentligt register.
EU-domstolens avgörande är bindande för Ungern och andra EU-medlemsstater i liknande fall. Det betyder att nationella myndigheter måste rätta sig efter EU-rätten och säkerställa att transpersoner kan få sin könsidentitet juridiskt erkänd utan att krävas på oönskade kirurgiska ingrepp.
Avgörandet väntas få stor betydelse för transpersoners rättigheter i EU och kan påverka framtida lagstiftning i medlemsstater där juridisk könsbekräftelse fortfarande inte möjliggörs eller försvåras.
Uppdaterad 2025-03-13
