Istanbul har i flera år förbjudit kvinnodagsdemonstrationer med hänvisning till ”offentlig ordning och samhällsfred”. Trots detta samlades hundratals personer i stadens centrum och skanderade slagord som ”Länge leve feministisk kamp!”. Polisen besvarade protesterna med massgripanden och spärrade av gator för att hindra människor från att delta. Enligt organisatörerna släpptes de flesta gripna efter förhör, men en person hölls kvar i polisens förvar dagen efter.
Även i Ankara och Izmir försökte polisen stoppa deltagare från att marschera, bland annat genom att sätta upp barrikader och förbjuda regnbågsflaggor. I Ankara ropade poliser till demonstranterna: ”Vi vill inte se hbtq-flaggor här.” I protest genomförde kvinnor och hbtqi+personer en sittstrejk, och när marschen fortsatte möttes de av ytterligare polisvåld.
Demonstrationerna hade flera fokusområden, inklusive kritik mot våld mot kvinnor, ekonomisk ojämlikhet och regeringens öppet fientliga hållning mot hbtqi+personer. Turkiets regering har utlyst 2025 till ”Familjens år” och arbetar på lagförslag som syftar till att kriminalisera samkönade relationer och könsbekräftande vård.
Vid demonstrationerna lyftes särskild kritik mot ett lagförslag som skulle kunna innebära fängelsestraff för ”främjande” av transidentitet och samkönade relationer. Vice ordföranden för den statliga mediemyndigheten RTÜK har tidigare sagt att regeringen ser kampen mot HBTQI-personer som prioriterad.
I flera städer försökte polisen förhindra att regnbågsflaggor visades. I Mersin blockerades en hbtqi+organisation från att ta med sina flaggor in på demonstrationsområdet, och i Izmir försökte polisen hindra deltagare från att marschera med regnbågsflaggor. I protest använde en transkvinna sin flagga som en huvudduk och gick in i demonstrationen – men blev kort därefter gripen. Demonstranterna svarade med att vägra fortsätta marschen innan hon släpptes.
När demonstrationen i Istanbul närmade sig sitt slut rapporterade Feministiska Nattmarschen att över 200 kvinnor och hbtqi+personer gripits. Många av de gripna ska ha utsatts för våld av polisen. ”Polisen, som är ansvarig för kvinnors säkerhet, utövar istället våld mot oss på den 8 mars”, skrev organisationen i ett uttalande.
Källor: queer.de och KaosGL.org
