I samband med att 2025 utropats till ”Familjens år” av den turkiska regeringen, har ett nytt lagförslag presenterats som innebär omfattande inskränkningar av hbtqi+-personers rättigheter. Förslaget innehåller förändringar i både civillagen och strafflagen och syftar till att strama åt möjligheterna för juridisk könsbekräftelse samt kriminalisera hbtqi+-uttryck i det offentliga rummet, rapporteras från den turkiska hbtq+rörelsen Kaos GL.
Både president Recep Tayyip Erdoğan och familjeminister Mahinur Özdemir Göktaş har den senaste tiden talat om hbtqi-frågor med uttryck som att vilja ”avsexualisera”, motverka ”hbtq-propaganda” och att hbtq-rörelsen är ”avvikande och farlig”.
En av de mest kontroversiella förändringarna i lagförslaget är de skärpta reglerna för juridisk könsbekräftelse. Om lagen antas höjs åldersgränsen för att påbörja processen från 18 till 21 år. Dessutom införs krav på att den som genomgår en könsbekräftande behandling måste kunna bevisa att hen är ”permanent oförmögen att fortplanta sig” samt att könsbekräftelsen är medicinskt nödvändig, vilket ska styrkas genom fyra läkarutlåtanden från ett sjukhus godkänt av hälsoministeriet.
Vidare kommer inga medicinska ingrepp för könsbekräftelse att få genomföras utan uttryckligt tillstånd, vilket innebär att transpersoners rätt att själva bestämma över sin kropp begränsas ytterligare.
Lagförslaget innehåller även en ny bestämmelse i den turkiska strafflagen, som kriminaliserar genomförande av könsbekräftande operationer utan statligt godkännande. Kirurger som utför sådana ingrepp riskerar fängelsestraff på tre till sju år och höga böter. Personer som själva genomgår operationer utomlands kan dessutom straffas med fängelse i upp till tre år.
Enligt juristen Kerem Dikmen från Kaos GL försvåras situationen för transpersoner som genomgått könsbekräftande vård utanför Turkiet, eftersom de riskerar att bli straffade om de ansöker om juridisk könsbekräftelse i hemlandet.
En annan central del av lagförslaget handlar om att förbjuda offentliga uttryck för hbtqi+identiteter. Artikel 225 i den turkiska strafflagen förslås få en tilläggsformulering där begreppet ”biologiskt kön” införs, och offentliga uttryck av könsidentitet och sexuella läggningar som avviker från det biologiska könet vid födseln kan leda till fängelsestraff på mellan ett och tre år. En skrivning som Kaos GL menar kommer drabba transpersoner existens såväl som dragartister och även användas mot andra former av det som klassas som icke-traditonella könsuttryck.
Om lagen antas kan personer som offentligt ”uppmuntrar” eller uttrycker hbtqi+identiteter riskera straff. Symboliska förbund som partnerskapsceremonier mellan samkönade par kommer också att kriminaliseras med straff mellan 1,5 och fyra år i fängelse.
Förslaget innebär även att organisationer som arbetar för hbtqi+personers rättigheter kan ställas inför rätta. Organisationer som anses ”uppmuntra beteenden som strider mot biologiskt kön och allmän moral” kan bli föremål för rättsliga åtgärder, vilket riskerar att leda till nerstängning av hbtqi+organisationer och medier som rapporterar om dessa frågor.
– Med denna lag kan en journalist som intervjuar en transperson, eller en aktivist som organiserar ett evenemang för hbtqi+-rättigheter, riskera fängelsestraff, säger Kerem Dikmen till Kaos GLs nyhetssida.
Lagförslaget har mötts med stark kritik från såväl nationella som internationella mänskliga rättighetsorganisationer. Amnesty International och Human Rights Watch har uppmärksammat de potentiella konsekvenserna för hbtqi+personers rättigheter i Turkiet och kräver att regeringen drar tillbaka förslaget.
Den turkiska regeringens initiativ att utropa 2025 som ”Familjens år” har av många setts som en del av en bredare strategi för att marginalisera hbtqi+personer och inskränka deras rättigheter. Om lagförslaget går igenom kommer det att ha allvarliga konsekvenser för hbtqi+personers möjligheter att leva öppet och tryggt i Turkiet, säger Kaos GL.
