I budgetpropositionen för 2025 har bidraget till insatser mot hiv minskats drastiskt. En nedskärning med 23 budgeterade miljoner och 2027 en minskning jämfört med i år med 29 miljoner. Redan i vårbudgeten sänktes stödet med 4 miljoner något som enligt regeringen själv skulle påverka bland annat ”kunskapsspridningen om hiv”.

En del av de budgeterade pengarna som tas från insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar kommande år går i stället till ideella föreningars ”arrangemang på statlig väg”. Det är 8 miljoner av hiv/aids-stödet som går till att ”ideella föreningar och organisationer ska undantas från att behöva betala för Trafikverkets alla kostnader för bl.a. omskyltning och andra anordningar som krävs vid t ex. motions- och tävlingslopp på statlig väg”. Samma verksamhet fick ta emot de 4 miljoner som stödet minskades med i vårbudgeten.

– Att möjliggöra att statliga vägar kan användas av ideella föreningar och organisationer som vill arrangera ett tävlings- eller motionslopp, ett midsommarfirande eller en höstmarknad är en viktig fråga. Det bidrar också till en förbättrad folkhälsa och gemenskap, sa socialminister Jakob Forssmed (KD) i samband med vårbudgeten.

1,6  miljoner av hiv/aids-stödet flyttas över till stödet för trossamfund och en riktad satsning kring försäkringsfrågor för dessa. Dessutom flyttas pengar till folkhälsoinsatser inkluderat vaccinationer mot tuberkulos.

Från Posithiva Gruppen är man besviken över den nya budgeten som verksamhetschefen Daniel Suarez säger ”tydligt visar att regeringen inte prioriterar hiv-frågan”.

– Sänkningen kommer knappt två månader efter att Folkhälsomyndigheten på uppdrag av regeringen presenterat en ny nationell hiv-strategi och dessutom ska ta fram en konkret handlingsplan för Sveriges arbete med hiv och andra sexuellt överförbara infektioner, konstaterar han.

Hur påverkar detta ert och andras arbete mot hiv/aids?
– Utöver att det är märkligt att dra ned på anslagen samtidigt som man antar en nya nationell strategi skapar sänkningen en osäkerhet. Den gör det svårt för civilsamhällesaktörer att planera långsiktigt och veta hur de kommande åren kommer att se ut.
Sänkningen kommer dessutom från en regering som slog sig för bröstet när de 2022 höjde anslaget och lovade att under de kommande åren återställa det till den nivå som det hade innan 2017. Nedskärningen kommer alltså efter att anslaget just återställts till de nivåer som det var på innan 2017.

I budgeten tas hbtqi-frågor upp främst under avsnittet ”Integration och jämställdhet”. Här nämns den hbtqi-strategi som regeringen planerar att ta fram för att gälla detta år fram till 2027. Bidraget till att motverka diskriminering och stärka hbtqi-personers livsvillkor kommer att ökas från just 2027.

Anslaget till åtgärder för hbtqi-personers lika rättigheter uppgick 2023 till 33,3 miljoner där 11,3 gick som statsbidrag till hbtqi-organisationer. Målet för regeringens satsningar på hbtqi-området är att bidra till ”lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck”. Det totala anslaget för åtgärder mot rasism och diskriminering föreslås bli strax under 106 miljoner, vilket är en minskning på fem miljoner jämfört med i år. Förutom att hbtqi-strategin ges extra anslag 2027 kommer arbetet mot antisemitism att få 5 miljoner extra 2025, 10 miljoner 2026 och 20 miljoner 2027.