Krist- och Sverigedemokraternas försök att återförvisas det förslag till ny könstillhörighetslagtiftning som lagt fram på initiativ av M och L och fick en majoritet av Socialutskottets bakom sig, misslyckades.

Inte ens att Mikael Oscarsson (KD), utan att ha lyssnat på den sex timmar långa debatten, hoppade in som sista talare för att med referens till SvTs program Transkriget, Expressen, Göteborgsposten, Svenska Dagbladet och Annika Strandhäll vädja om att återförvisa till utskottet.

21 ledamöter var inte närvarande, 94 röstade för att återförvisa frågan och 234 röstade nej till detta. Med samma siffror så röstades Socialutskottets förslag till ny könstillhörighetslag igenom, 234 ja, 94 nej och 21 frånvarande. Två ledamöter av riksdagen röstade emot sina partiers linje, Patrick Björk (S) och Eellen Juntti (M).

Därmed kunde en ny könstillhörighetslagstiftning där lagen från 1972 blir till två olika lagar. En som rör könskorrigerande medicinska och kirurgiska ingrepp och en som rör hur ansökan om att byat juridiskt kön skall hanteras

Sverige kommer därmed inte att följa det beslut som togs i tyska Bundestag föra veckan och lagarna i våra nordiska grannländer. Den svenska lagstiftningen förenklar nu för transpersoner och icke binära att med ett intyg från läkare i hand lämna in en ansökan om juridiskt könsbyte till Socialstyrelsen. Det nya är att det nu inte krävs en diagnos om könsdysfori liksom att personer från 16 års ålder, med föräldrars medgivande, kan ansöka om ändrat juridiskt kön.

– Det är ett välkommet steg i rätt riktning för att stärka transpersoners rättigheter och ett erkännande för alla som har väntat i årtionden på en ny lag, säger Peter Sidlund Ponkala, förbundsordförande RFSL.

I debatten under dagen upprepades från krist- och sverigedemokrater de argument som stora delar av den svenska kvinnorörelsen framfört om riskerna med att förenkla för personer att byta juridiskt kön kan innebära för kvinnoseparat utrymmen och för könsbaserad statistik. De framförde även att detta förslag är förhastat och de nämner att personer med brottsliga motiv kan komma att utnyttja lagändringarna.

De bemöttes med att såväl Krist- som Sverigedemokrater vid tidigare reformer politiskt i och utanför riksdagen motsatt sig alla reformer som som syftat till att förbättra för hbt-personer. Exemplevis när det gäller äktenskap, adoptionsmöjlighet och tvångssterilisering. Liksom att förslaget till ny lagstiftning utretts sedan lång tid och behandlats av riksdag, regering, Lagråd och att remissinstansernas invändningar. Ytterligare kritik handlar om att unga behöver annan vård vid könsdysfori än att deras transidentitet eller ickebinära identitet erkänns. Bakom denna idé ligger omdebatterad statistik som pekar på att väldigt många unga växer ifrån sin könsdyfori.

Ulrika Westerlund (MP) som lett en av de utredningar som tittat på transpersoners livsvillkor i Sverige, konstaterade att den lag som nu antagits inte är det som Miljöpartiet ville se utan är en kompromiss.

Johan Hultberg (M) uttryckte besvikelse att det Kristdemokrater och Sverigedemokrater ägnat sig åt handlar om ett ”filibustrande” istället för att acceptera att åsikterna är olika. Han la dock samtidigt till att i övriga frågor har de tre partierna ett gått samarbete.

Här kan du i efterhand se den sex timmar långa debatten.

Texten uppdateras