Utskottsinitiativet för ny könstillhörighetslagstiftning presenterades idag

Vid dagens möte med Socialutskottet i riksdagen meddelade moderaternas Johan Hultberg att partiet tillsammans med Liberalernas Lina Nordquist tar ett initiativ för att få en ny könstillhörighetslagstiftning antagen genom riksdagen.

– Vi har tagit det förslag som skickades ut sommaren 2022 och jobbat in synpunkter från lagrådet, berättar Johan Hultberg för QX. Vi har därmed tagit processen vidare och gjort färdigt det viktiga beredningsarbetet.

Historiskt har det varit svårt för regeringar att komma överens och få ur sig ett eget förslag.

När Miljöpartiet och Socialdemokraterna la fram en gemensam lagrådsremiss i början av november 2021 föreslogs att alla från 12 år och uppåt skulle kunna byta juridiskt kön utan krav på prövning av sökandens könstillhörighet. För personer under 18 skulle ansökan göras av vårdnadshavare med barnets skriftliga samtycke.

Någon slutlig proposition kom dock inte efter att en ny socialdemokratisk regering tillträdde i slutet av november samma år.

Inför Stockholm Pride 2022 återkom dock Socialdemokraterna via dåvarande skolministern och öppna transkvinnan Lina Axelsson Kihlblom med en ny lagrådsremiss. Nu hade debatten kring könstillhörighetslagstiftningen lett till att det nya förslaget fortsatt ville ha två separata lagar. Den om juridiskt könsbyte innehöll dock en åldergräns på 16 år, inkluderat vårdnadshavare som ansökte för de under 18, och en ”förenklad prövning av könsidentiteten”. Därmed föll tanken om transpersoners rätt till självidentifikation, så som gäller i Danmark, Norge, Island och nu senast även Finland.

I vintras utlovades en ny proposition från den nytillträdda M, L och KD-regeringen med Sverigedemokraterna som parlamentariskt underlag. Även denna gång blev dock landets transpersoner besvikna. Medan moderater och liberaler vill se en lösning där juridiskt könsbyte förenklas, har nu kristdemokraterna satt sig på tvären.

I Aktuellt sa på måndagskvällen Liberalernas Lina Nordquist att ”ett samtal” nu kommer krävas för att byta juridiskt kön. Det skall räcka. Exakt vilket sorts samtal framkom inte. Johan Hultberg säger till QX att det kan handla om att läkare eller psykolog säkerställer att de som ansöker om att byta juridiskt kön gör det för att ”trygga könsidentiteten och att det kommer bestå under överskådlig framtid.”

– Det handlar inte om en diagnos längre, säger Hultberg. Men vi har lyssnat de de tunga remissinstanser som lyft farhågor för missbruk.

I förslaget från M och L står det att det som krävs för juridiskt könsbyte är att ”det kön som framgår av folkbokföringen inte stämmer överens med personens upplevda könsidentitet, och det kan antas att personen kommer att leva i denna könsidentitet under överskådlig tid.” I förslaget står att skriftlig ansökan skall lämnas in till Socialstyrelsen där också beslutet, som idag, skall ligga.

– Ni har då inte tagit in praktiska erfarenheter från våra grannländer där det bland annat i Danmark sedan 2014 varit självidentifikation som gällt?
– Vi har valt den kraftigt begränsade prövningen efter den oro som tunga remissinstanser lyft, svarar Hultberg. Det är nu viktigt att vi får fram en lagstiftning som accepteras brett i samhället och som kan gå igenom riksdagen. Det handlar om frihetsreform för en grupp som har väntat alldeles för länge. Det är hög tid att vi nu tar det framåt.

I och med dagens möte med Socialutskottet inleds processen att försöka samla en politisk majoritet i riksdagen. Någon exakt tidsplan finns inte men Johan Hultberg säger att han känner sig säker på att frågan nu kommer hanteras och att det förslag som ligger är en så pass färdig produkt att det skall kunna gå fort.

En som drivit på för transpersoners rättigheter sedan lång till är Miljöpartiets Ulrika Westerlund. Även hon sitter för sitt parti i Socialutskottet.

– Det jag tycker är bra med det förslag som presenteras är att de skiljer de två lagar åt och vi därmed slipper ihopblandningen, kommenterar hon och fortsätter.

– Det är bra att man säger att det skall vara en förenklad process, men det är svårt att veta hur stor förändringen kommer bli i praktiken. Man måste då vara väldigt tydlig i sin instruktion till hur beslutande myndighet skall göra. Sen är ju inte detta självidentifikation, men ett litet steg framåt.

– Det känns nästan som processen när riksdagen på 90-talet först antog en partnerskapslag  innan de kunde ta steget vidare till könsneutral äktenskapslagstiftning.

– Kanske. Men verkligheten är att finns det inte stöd i riksdagen så gör det inte det. Om regeringen hade lagt fram en proposition som innehöll självidentifikation så tror jag även socialdemokraterna skulle ha röstat för, men när det nu skall gå genom riksdagen så tror jag inte de är villiga att ta en mer långtgående lösning.

– Kommer detta förbättra Sveriges placering i det Regnbågsindex som ILGA Europa sammanställer?

– Nej det tror jag inte det kommer göra, svarar Ulrika Westerlund .

Om Socialdemokraterna står fast vid sitt förslag som presenterades förra året och nu i något omarbetad form läggs fram för riksdagen, så kommer processen med att införa en ny könstillhörigehtslagstiftning i Sverige kunna gå ganska snabbt. I förslaget står som en förhoppning att lagarna skall börja gälla den 1 oktober 2024. Därefter lär hbtqi+rörelsen öka pressen för att Sverige skall följa sina nordiska grannars exempel.