Do we – We do. Vem är problemet?
Noel är transaktivist och Mimie är poet och samisk queeraktivist och genom sin relation har de insett likheterna med deras kamper. De extremt hårt rotade stereotyperna om transpersoner och samer, att inte vara binär nog för att vara binär och inte icke-binär nog för att vara icke-binär och om heteronormen som även i här hänger som en tung ridå.
”Syftet med våra samtal är att vi vill kunna dela med oss av information till ställen där informationen inte finns tillgänglig. Så att vi kan ta del av varandras erfarenheter och kunskaper. Vi kan! Göra våra röster hörda. Som enskild person kan det vara jättejobbigt att vara öppen. Som grupp kan vi åstadkomma så mycket, vi kan bli som en armé mot allt det dåliga i samhället med alla olika erfarenheter och kunskaper”, säger Noel och Mimie.
Om vikten av att få ha separatistiska rum. Trygga rum där en kan mötas och diskutera och komma fram till lösningar och hur vi vill ha det. För att sen kunna öppna upp och bjuda in till rummen men på helt egna premisser. ”Vi får aldrig låta dem övertala oss om att de har rätt! Kärlek är ren och skär energi!” säger Mimie.
Avslutningsvis framför Mimie sin nya och inte helt färdiga dikt ”Ett andra skin” som träffsäkert berör.
West pride ung
Kom och häng i West Pride Ung-tältet! Där finns ett klotterplank, en kan trycka tygpåsar och klockan 14.00 är det dans på lina. Missa inte festen The Hang up på Frilagret senare ikväll! Från klockan 17.00 kan en komma och göra sig fin, sen kör festen igång klockan 20.00! #westpride16
På bilden är det insidan av ett tält med olika upphängda flaggor inom hbtq-spektrat, och personer som hänger i soffor och står och pratar.
Funktionalitet inom hbtq-rörelsen
[ingress]Klockan är strax efter ett och på Göteborgs Konstmuseum bjöd Feministiskt Initiativ Göteborg i torsdags in aktivister och forskare till samtal om hur HBTQ-rörelsen och övriga samhället i stort kan bli mer inkluderande.[/ingress]
Feministiskt Initiativ Göteborg berör studier som visat att HBTQ-personer med funktionsnedsättning upplever att omgivningen har svårt att hantera en då en anses bryta mot flera normer. Ett som att leva med funktionella eller intellektuella hinder och två att en är en HBTQ-person. Frågorna diskuteras utifrån flera perspektiv om att vara ung, leva med funktionsnedsättning och att vara HBTQ-person och det lyfts fram att samhället är det som skapar funktionsbegränsningarna och inte individen i de flesta av fallen.
Jack Lukkerz, sexolog och en av deltagarna i Feministiskt Initiativ panelsamtal under dagen noterar att det finns för lite forskning om gruppen HBTQ-personer som lever med intellektuell funktionsnedsättning, och bland de andra på plats var b.la. representant från Förbundet Unga Rörelsehindrade. Frågor som hur situationen ser ut, vilka politiska åtgärder som behövs och vad de kan göra själva diskuteras, och olika begrepp så som bl.a. Crip och Crip Rörelsen diskuteras. Tidningen ’Kom ut’ berörs kort som något uppskattande och efterlängtat men också exkluderande då den inte förekommit som syntolkad. Vikten av något liknande i form av tidning, sexualundervisning eller mer stöd för unga HBTQ-personer som lever med något funktionshinder lyfts fram och panelsamtalet avrundas med hopp om framtiden. Att det blivit bättre nämns ett antal gånger under samtalet men också att mer behöver göras för att skapa trygga omgivningar och utrymmen där en får vara sig själv.
Intersexion
[ingress]Klockan är några minuter innan fyra och det är Sverigepremiär av dokumentären Intersexion på Bio Roy, Göteborg. [/ingress]
Sensus och West Pride i samarbete med UR är anordnare. Dokumentären skildrar kort personer som fötts som intersexuella, vilket inkluderar personer som tillhör flera ’kön’ vid födseln, har skiftande ’kön’ under sin livstid eller som lever med gener som inte visar ens ’kön’ tydligt.
I dokumentären får en följa dessa personer som de flesta av dem har växt upp i samhället som utfört både medicinska och juridiska ingrepp för att klassificera dessa individer i enbart en av de två kategorier av ’kön’ som vanligtvis tas i anspråk i samhället idag.
Personerna berättar om sina olika och liknande erfarenheter som intersexuella individer och begrepp så som DSD diskuteras. DSD som är en engelsk förkortning som står för Disorder of Sex Development. Efter filmvisningen hålls ett samtal om medicin, makt, och förtryck mot intersexpersoner.
Ellie Nordfeldt som är intersex-aktivist är på plats och diskuterar med Erika Alm forskare i genusvetenskap och intersex, och Frank Berglund som är RFSL Ungdoms ordförande. Frågor om hur den svenska praktiken för intersexuella individer ser ut i Sverige diskuteras. Det talas om att det fortfarande är svårt och prata om frågan på grund av okunskap. Det konstateras under samtalet att medicinska och juridiska ingrepp och förtryck fortfarande sker i dagens Sverige mot intersexuella och att de nämnda ingreppen motiveras medicinskt fastän de görs av estetiska och kosmetiska orsaker.
Det konstateras också att selektiv abort i relation till frågan även sker i dagens Sverige och frågan om hur en kan göra något åt detta utan att inskränka aborträtten diskuteras. Det diskuteras om lagar som skall kunna skydda intersexbarn och Berglund lyfter fram hur dessa lagar kämpas för inom intersexrörelsen. Lagarna innefattar frågor som är till för att skydda intersexbarn från medicinska ingrepp och att benämnas som ett kön. Dessa operationer korrigeras idag enligt det juridiska könet (alltså opereras barnet efter vilket kön det benämnts juridiskt), detta vilket anses som inhumant och en form av könsstympning som rättfärdigas av läkare och lagar idag och därför blir lagligt.
Regnbågsboenden: bra för individen? Bra för samhället?
[ingress]Det blev positiva reaktioner för fler regnbågsboenden och HBTQ-certifierade boenden när Hyresgästföreningen bjöd in till paneldebatt.[/ingress]
Ledare för debatten var Jazz Muntenau, som ställde frågor om HBTQ-boenden till panelen, där bland annat politiker, HBTQ-seniorrepresentanter och RFSL ungdom deltog.
Många HBTQ-personer väljer idag att inte bo på platser som är otrygga och där de kan utsättas för hot och förtryck. De flesta i panelen är därför överens om att HBTQ-boenden eller HBTQ-certifierade boenden är en bra idé. Men vissa lyfter att många HBTQ-personer inte är intresserade av att bo i kategoriserade boenden. Det är också viktigt att boendena inte separerar HBTQ-personer från samhället, utan ska vara mer som ett komplement. Louise Berndtsson, ordförande för RFSL ungdom Sydväst tycker att debatten är en bra plats för att prata om otryggheten för HBTQ-personer i deras boenden.
— Just unga och HBTQ-personer är extra utsatta, berättar hon.
En annan punkt som lyftes var utsatthet på seniorboenden, asylboenden och särskilda boenden. Här berättades om okunnighet hos personal, rädsla och funderingar på att inte kunna leva som sig själv. Panelen är överens om att det måste till en förbättring och förändring.
Järntorget: loppis
[ingress]När startade detta? Svar: 4:e lopp-marknaden.[/ingress]
Vilka artister spelar? Svar: Helle Malmborg och Alba o den inre rymden.
Hur kom en lättast hit? Svar: Buss/vagn.
Pengarna går till Newcomers. Det är en verksamhet för HBTQ flyktingar och HBTQ-migranter inom RFSL Göteborg. Loppisen hölls under torsdagen på Frilagret.
Jinkx Monsoon
[ingress]”I mean, like, not many 23 year old boys make such a good 40 year old woman” säger Jerick Hoffer. Mer synlig som den galet vackra Jinkx Monsoon. [/ingress]
I en dokumentär om vinnaren av RuPauls Dragrace 2013, Jinkx Monsoon, klär han av sig naken. Både bokstavligt och bildligt talat. Vi får vi höra om hur ens liv kan gå från att kämpa i en arbetarklassfamilj till att vara en av de mest hyllade dragartisterna just nu.
Medans Jerick sminkar sig till Jinkx berättar han djupgående men ändå väldigt lättsamt om sin familj, sina vänner, sig själv och hur allt i barndomen påverkat hans liv. Man får även se enskilda intervjuer med familjen och klipp ifrån dragracet och andra shower Jinkx framträtt. Hans mamma och pappa berättar om hur hon kände då hennes son kom ut som gay, och som dragqueen. Hans bröder berättar om deras band till Jerick, om hur de ser honom som en inspiration.
Filmen är vackert utförd. Mycket vackra klipp, på omgivningen och människorna. Man får en otrolig inblick i denna människans liv, vilket får en att tänka på hur det kan se ut för många andra personer i samma situation.
Gringgo, som satt i publiken tycker att filmen är jättebra. Han säger att han gillar hur filmen ger ett annat perspektiv. Ett perspektiv man inte ser i vanliga fall. Och att det är kul att de inte bara fokuserade på dragracet i filmen, utan att det var mer fokus på de utomstående som familjerelationerna och tankarna omkring de och deras liv.
En sväng runt Regnbågsparken
[ingress]Jag strosar runt i Regnbågsparken, solen värmer gott och det ser ut att bli en varm dag. Klockan är strax efter ett och än så länge håller tälten på och sätts upp. Det är lättsam stämning i parken även om de flesta har fullt upp. Plakat och tält ska sättas upp ordentligt.[/ingress]
West Prides volontärer far runt och hjälper till med detta. Saxar, tejp och soppåsar frågas efter, staket och bord flyttas runt.
Jag går fram till Ungdomsmottagningens tält med två andra volontärer, Veronica och Oliver. Till detta tält är unga i åldersgruppen 13-25 år välkomna och pyssla, fika, prata och även regnbågsarmband delas ut till dessa under veckan. Jag frågar efter ett armband och får två stycken olika. De passar utmärkt till mitt West Pride-band. Jag går vidare till En stad för allas tält och Oliver frågar om vad som kommer att hända här under veckan. De berättar om hur de bjudit in de flesta verksamheter inom Göteborgs stad till tältet för att hålla i bl.a. föreläsningar och berätta om hur de jobbar med HBTQ frågor inom dessa verksamheter. En är även välkommen med frågor gällande HBTQ-råd och normkritiska sagostunder för barn kommer att hållas vid olika tillfällen. Alla åldersgrupper är välkomna i tältet och syftet är att skapa samtal och pyssla tillsammans. I tältet hänger regnbågsfärgade och glittriga kort. Stadsbiblioteket har bidragit med normkritisk litteratur som verkar uppskattas. Förbi strosar folk ute i parken, kikar nyfiket omkring och i tälten.
Jag går in i Transföreningens tält och gör ett Quiz, svarar fel på en av frågorna. Priset blir ett informationsblad om föreningen. Jag tackar för mig och är ute i parken igen. Jag går förbi ett antal Toyota bilar som står parkerade i parken framför bajamajorna, på bilarna står det ’Toyota goes West Pride’ i regnbågsfärger och jag tänker, Toyota, det är rätt bra bilar det.
Kärlekens pris
[ingress]Kärlekens pris handlar om homosexuellas livsstil i olika kulturer och länder. I Iran är det så att dem som är det är inte acceptabelt att vara homosexuella. Det tycker att det är inte okej.[/ingress]
Kvinnor är inte heller accepterade i samhället. I Ghana är det inte okej heller att vara homosexuella utan de hotas av dödstraff för sin sexualitet.
Men i Sverige är det okej att vara sig själv och ha sin egen identitet och sexualitet fast det är många som inte vågar öppna sig .
Varning för väder
[ingress]Tjoffsen och Bengan har tillbringat hela sina liv i deras lilla, trygga värld. Men en dag måste de upptäcka den stora världen utanför.[/ingress]
Det är historien som berättas i föreställningen ”Varning för världen”, som framförs av Teater Gapet på West Pride under lördagen.
Tillsammans med Lydia Sjöberg har Matilda Jelse hunnit framföra föreställningen ”Varning för världen” sex gånger, inklusive premiären. Föreställningen innehåller mim, clowner och akrobatik.
– Vi gillar att hålla på med kroppen, och att dansa. Och så har jag gått cirkusskola, säger Matilda Jelse.
Eftersom föreställningen inte innehåller några ord, kan den samla barn oavsett om de kan svenska eller inte.
– Det finns många barn i Sverige som inte pratar svenska och som därför inte inkluderas. Samma gäller för familjer som inte har ekonomi för att gå på teater. Därför ville vi göra en föreställning för barn som inte brukar gå på teater.
Föreställningen handlar om att våga, förklarar Matilda Jelse.
– Man kan vara rädd för olika saker, och då kan man hjälpa varandra. Då lär man sig att lita på varandra.
Det låter nästan som att växa upp?
– Jo, men det kan man säga. Man hamnar på något nytt och lär sig att man kan klara av det.
Målet just nu är att få så många barn som möjligt att se föreställningen. En del i det är att visa den på West Pride och senare i sommar även på andra evenemang. Framåt hösten kommer de uppträda på Bibliotek.
När Matilda Jelse ska berätta om duons inspiration, berättar hon med glöd i rösten om Clowner utan gränser.
– De sprider glädje i världen och låter alla barn vara barn.
Föreställningen visas den 11 juni klockan 13.30 på Världskulturmuseet, seminarierum 4.
Temacafé- sex, relationer och funktionsnedsättning
[ingress]Förra året arrangerade Studieförbundet Vuxenskolan ett panelsamtal om funktionsvariation, sex och relationer. Det var Sassa Hällås som kom med idén. I år fortsatte samtalet inom ämnet med en föreläsning av Mikaela Starke.[/ingress]
Starke märker i sin forskning att utbildning om sex och relationer inte når fram till personer med funktionsvariationer. Varför är det så?
Mikaela Starke säger att ämnet sex och sexualiteter är tabu för personer med funktionsvariationer, både för unga och äldre. Omgivningen vill inte se personer med funktionsvariationer som sexuella. Kvinnor kan ses som asexuella, och män som översexuella och våldsamma. När sexualiteten väl accepteras är omgivningen ofta heteronormativ.
Starke frågar publiken vad de tycker i frågan om utbildning om sex och relationer. Det var bland annat personal från särskolor och förskolor där, och de har flera svar på frågan.
En förklaring kan vara kulturkrockar och olika etniciteter. Att det inte pratas om sex och relationer hemma. Flera personer pratar om att personalen på gruppboenden och skolor kan vara rädda och osäkra själva inom ämnet.
Attityder hos omgivningen måste därför förbättras, säger Mikaela Starke. Och utbildningen i skolor. Det är viktigt att inte generalisera och tänka utifrån stereotyper, utan se varje människa som den är. Då kan utbildningen ändras så den passar bättre för varje person. Det är också viktigt att föräldrarna pratar om sexualiteter. Om inte föräldrarna hjälper till är det svårt.
Mikaela Starke berättar att undervisningen är otillräcklig, men att det finns undantag. Det finns bra information på till exempel RFSU, och det finns många projekt om och med funktionshindrade och sexualiteter. Att prata och undervisa om sex och relationer måste prioriteras. Det är viktigt att alla känner att de har rättigheter, val över identitet och uttryck, kontroll över kroppen och tillgång till information. Starke betonar flera gånger att det är ett otroligt svårt ämne, men att det är väldigt viktigt att prata om.
Efter föreläsningen är det fika och musikunderhållning av Emma Lundin (piano och sång), och Emma Danielsson (sång). De spelar bland annat Sommaren är kort av Tomas Ledin och Nu grönskar det av Evelyn Lindström. De får sedan varsin regnbågsflagga av Sassa Hällås.
West Pride ung
[ingress]Hänget is an organisation that was established as a service for LGBTQ youth in Gothenburg. Linda Gustafsson and Hanna William-Olsson lead the group and they meet at once a week at Frilagret. [/ingress]
Linda and Hanna see their role as encouraging participation. They often have group discussions in which they talk about many different subjects. They also do crafts. “We do whatever the group wants really” says Linda. “The group comes up with what they want to talk about and we have to enable it.” “Sometimes we invite people to do workshops” adds Hanna, “they might talk about different topics or show a film.”
Hänget are part of the youth section of West Pride and are sharing a tent with a number of different organisations. There are a lot of activities provided by these organisations. For example, today Freja Lindberg, the activist and artist, came to talk to people. “We will have a pin workshop on Saturday”, says Linda, “ and we will have a plank on which you can write notes to people who haven’t come out yet. There will also be a drag workshop. So there are lots of different activities.”
Läs även: Onsdagsrapporter från Regnbågsredaktionen
Uppdaterad 2016-11-24
Hjälp oss att komma ut
För att QX som månads- och nyhetstidning skall kunna fortsätta ge röst åt regnbågssamhället i hela sin fantastiska bredd behöver vi ditt stöd!
Som prenumerant får du månadstidningen digitalt före alla andra och du kan även välja att få den hemskickad. Med ditt stöd kan vi fortsatt komma ut!
