– Jag har länge haft en jättehejarklack i mina sociala medier som frågat när September kommer tillbaka. Och en stor del av dessa kommer från HBTQ+sfären, berättar Petra Marklund för QX när vi når henne i telefonen.
– Jag har uppträtt i de sammanhangen i så många år, från Sverige ut i världen till San Francisco, Chicago och London, och det är där jag kunnat leva ut och bara vara fri och underbar.  Så när QX frågade om jag ville göra ett feting-nummer på QX-galan i februari kändes det så rätt. Det var så jävla roligt och jag vill inte uppträda nån annanstans (skrattar).
Då mixade du Petra Marklund med September, finns September fortfarande?
– Jag tror alla behöver olika nyanser för att spegla sig själv och båda namnen är ju jag. Jag har alltid känt mig schizofren som sjungit jazz som jag började med redan som 14-åring och sen gick över till dansmusiken för därefter gå till popen. Så ja, jag behöver båda, och kommer ge ut den här låten både som Petra Marklund och September. Men jag har svårt för att kalla mig själv September idag, jag är Petra Marklund.
– Jag ville att min publik skulle få något som jag är stolt och redo för, som inte var forcerat. Men sen ledde allt till detta organiskt: September fyller tio och Petra Marklund fyller tio, så nu släpper jag den här låten till Stockholm Pride och det var en fantastisk ära att få göra den här låten i det här sammanhanget.

När Petra fick frågan från Stockholm Pride om hon ville göra årets Pride-anthem satte hon sig med producenten och låtskrivaren Peter Kvint, och resultatet blev två låtar som sedan utgjorde grunden till Ocean of Love.
– Det är min kille, som är dans- och klubbproducent, som sa: varför tar du inte refrängen från ena låten och versen från den andra och sätter ihop dem?
Och efter att producentpolaren John De Sohn lagt sin hand vid låten och Petra fått fin hjälp och ”snygga lines” av Smith & Thells Maria Smith med den engelska texten kände Petra att resultatet var klockrent.
Hur beskriver du själv Ocean of Love?
– Kanske som en blandning av Calvin Harris och lite old school disco med inspiration av Kylie och Daft Punk, men samtidigt väldigt mycket jag. Det är en mix av allt jag är idag med mycket lekfullhet, för nu kan jag slappna av på ett annat sätt när jag gjort så mycket. Det är också intressant att höra hur jag låter på engelska i 125 bpm. Det var ett tag sen (skrattar).
– Textmässigt handlar den om havet av kärlek som finns där ute men som går så mycket förlorat, för att vissa människor tycker dom kan bestämma över andra människor. Och för att man ibland inte vågar av olika anledningar. Det finns så mkt njutning där ute och hämta så nu tar vi tillbaka kärleken!
Du ska också uppträda i Pride Park på lördagen, kommer du köra mer än den här låten?
– Ja, vi ska avsluta med ett nummer där September och Petra firar 20 år. Jag har börjat leka lite…. Jag uppträdde under Stockholm Pride 2015 och Pride-publiken är världens bästa publik. Jag älskar att vara på en plats där man har rätt fokus från början, och på Pride finns friheten och kärleken.
Är det någon September-låt du upptäckt att du saknat mer än någon annan?

- När vi körde La La La (Never Give It Up) efter 20 år det var det lite ”Oh My God”, att åter träffa sig själv som 18-åring! Man rusar ju fram i livet och helt plötsligt inser man att det gått 20 år. Jag kanske inte hade skrivit den låten i dag (skrattar). Men det är det jag gillar med att få vara artist, att man kan ha kul och testa så mycket olika saker.
Så, blir det nytt material i samma stil som Ocean of Love framöver?
– Jag håller på med en annan låt oxå som jag är väldigt pepp på. Men vi får se var den landar. Jag blev så fruktansvärt inspirerad av Raye nyligen och det fick igång tankarna…
Har du gått med i paraden någon gång?
– Jag har ett suddigt minne från September-tiden med mina körtjejer, annars har jag mest minnen från Allsångs-scenen från Pride. Jag har ofta varit bortrest under Pride, men nu kanske det är dags att gå med i en riktigt parad….

Ocean of Love släpps den 28 juli.

Foto: Daniela Spiroska