Artistbolag säger nej till Pride-uppgörelse

När det stod klart att Föreningen Stockholm Pride inte skulle klara av att betala sina skulder gick man i september ut till fordringsägarna med ett bud om att betala 15% av det man är skyldig.
En så kallad ackordsförhandling inleddes i början av oktober, men ännu är den inte slutförd. Hos Kronofogden ligger idag krav på ca 1,1 miljoner kronor varav två kommit in bara senaste veckan vilket tyder på att fler valt att inte gå med på en ackordsuppgörelse.
Den totala skulden som föreningen har efter årets festival är dock långt större än det som lämnats in till Kronofogden. Några officiella siffror har inte offentliggjorts men föreningens ovanligt låga ackordsförlag om 15% pekar på att det handlar om många miljoner i förlust. Tydligt mer än katastrofåret 2009 då föreningen helt tömde sin kassa efter 2,4 miljoner back.
En ackordsuppgörelse handlar om att förmå alla fordringsägare att gå med på det bud som ges, så när nu artisten Shirley Clamp genom Lionhearts officiellt tackar nej, ser det ut att inte bli någon helhetslösning för alla fordringsägare. Formellt ber Lionhearts nu Kronofogden att gå vidare för att driva in skulden. Risken för att Föreningen Stockholm Pride går i konkurs ökar därmed.
I främst Stockholmsmedia har det allvarliga ekonomiska läget för Pride-föreningen uppmärksammats och en av de större fordringsägarna, FA Uthyrning AB som har ett krav på över en halv miljon, har i TV4 Stockholm uttryckt stor irritation över hur föreningen skött festivalen i år.
Bland de större fordringsägare som lämnat in krav hos Kronofogden finns ett tryckeri (114 979 kronor) och tillverkarna av årets DogTag (142 500 kronor).
För Shirley Clamp handlar gaget om 12 500 kronor, något Lionhearts menar borde kunna klaras ut utanför uppgörelsen.
– Våra artister älskar alla Pride och har i alla år ställt upp på festivalen för symboliska gager, säger Sussie Holm på Lionhearts till QX.
Hon understryker att det inte är Shirley Clamp som driver frågan utan just Lionhearts som ”arbetar för att våra artister skall få betalt för sitt arbete”. Sussie Holm säger att ”den symboliska ersättningen” inte heller enbart handlar om Clamps jobb utan även dansare och flera andra som hjälpt till med hennes nummer under festivalen.
– Vi är ju gärna med framåt om det blir en festival, men då tycker vi att man inte bara kan säga ”tråkigt” utan att man behöver reda upp det som har varit innan vi kan gå vidare.
Sussie Holm säger att det för henne är ”ofattbart” att man inte lyckats dra i nödbromsen.
– Har man inte gjort den här festivalen i många år, frågar hon sig och lägger till.
– Det är ju inte vi som har överskridit vår budget.

Pär Wiktorsson, ordförande i Föreningen Stockholm Pride

Foto: press

QX ringde upp Föreningen Stockholm Prides ordförande Pär Wiktorsson för att höra hur läget för föreningen ser ut nu. På grund av de ackordsförhandlingar som pågår vill han inte tala om vare sig enskilda fordringsägare eller ge mer ekonomiska detaljer än att konstatera att situationen är mycket allvarlig.
– Jag har fortfarande gott hopp om att vi skall komma framåt. Vi har nått uppgörelser med många men det är många samtal kvar som kommer att ta tid. Jag är glad för de som går med på uppgörelsen och inser situationens allvar och att vi inte kan betala fullt ut. Jag är väldigt tacksam att det finns de som stryker sina fordringar helt för att stötta oss, samtidigt har jag förståelse för de som inte kan stryka sina fordringar.

När Lionhearts säger nej till ackordsförhandlingen. Faller inte hela planen därmed?
– Vi fokuserar på leverantörerna som helhet och i längden tjänar inte leverantörerna som grupp på en konkurs där man skulle få ut mycket mindre. Vi jobbar även på att få in pengar på olika sätt. Därför kommer vi att fördela allt vi har så att man kan få betalt så mycket som möjligt.

Betyder det att ni kommer gå med på att betala vissa mindre fordringsägare?
– Alla våra leverantörer är viktiga och vi försöker komma framåt med alla. Det är siktet. Vi försöker göra allt vi kan för att hantera leverantörerna som grupp på bästa sätt.

Hur ser strategin ut för att klara er undan konkurs?
– Jag har fortfarande gott hopp om att komma framåt. Vi har nått uppgörelse med många men det är många samtal kvar. Det kommer att ta tid det här. I en sådan allvarlig situation är det bra att veta att det finns stöd också. Många bryr sig om Stockholm Pride och det är fint och vi siktar framåt och planerar för framtiden.

Trots det ekonomiskt mycket ansträngda läget genomför ni medlemsmöten om t.ex ”tillgänglighet”. Är inte det konstigt med tanke på det allvarliga läget?
– Jag kan förstå att man kan reagera på det. Samtidigt är Pride ett gigantiskt evenemang och för att ro iland det måste det till planering. Det vore oansvarigt att inte se till att planeringen är igång. Vi har separerat uppgifterna så att en festivalledning arbetar med det medan styrelsen koncentrerar sig på att ta föreningen ur den här situationen.

Om ni klarar ackordet och undviker konkurs, hur bedömer du möjligheterna till att få krediter inför nästa festival?
– Vi kommer få jobba på att återupprätta vårt förtroende, så är det. Samtidigt som jag vet att det är många som tycker det är viktigt med Stockholm Pride och vill satsa. Det är klart att vi skall jobba hårt på att visa vad vi behöver göra och hur vi jobbar bättre.

Hur ser det ut inför årsmötet i mars? Ställer styrelsen upp till omval?
– Det är lite olika, men jag har meddelat att jag inte kommer kandidera för omval. Jag vill ta föreningen upp ur denna situation och sedan vill jag lämna över till andra. Jag älskar Stockholm Pride och vill att det går så bra som möjligt och för det kommer jag göra så mycket jag kan. Ingen ordförande har suttit mer än två år. Det är fantastiskt men också slitsamt. Det kräver såklart extra mycket i en sådan här situation. Nu vill jag lägga min energi på att ta föreningen ur den här situationen och bygga så mycket som möjligt så att andra kan ta vid.