Visste du att väldigt många är nöjda med vård vid könsdysfori? Som att 82 procent i en ny rapport känner att man helt eller mestadels bemötts på ett respektfullt och transkompetent sätt under utredningen? Och att nästan tre fjärdedelar svarar att de fått god information om vilka behandlingar som finns, vilka effekter och bieffekter de kan ha?
Åsikter om könsbekräftande vård finns det gott om, men ett perspektiv som sällan får ta plats är vad personer som faktiskt befinner sig inom vården tycker om den. Med detta i åtanke har Patientförening för transpersoner genomfört en enkät om transpersoners upplevelser av den könsbekräftande vården. Närmare 200 personer som varit i kontakt med den svenska vården de senaste två åren har svarat, och nu finns erfarenheterna sammanställda i rapporten “Upplevelser av den könsbekräftande vården i Sverige 2021–2023”.
Vissa slutsatser var väntade. Som att väntetiderna upplevs oacceptabelt långa, att vården inte är likvärdig över landet eller att utredningen inte alltid utgår från individens behov. För nej, vården är inte perfekt. Det finns mycket kvar att förbättra. Men på det stora hela verkar de flesta mottagningar göra ett helt okej jobb, enligt den här rapporten. Fast det är såklart aldrig riktigt så enkelt, och nyanserna är många.
Själv fastnar jag för två saker. Det ena är att även om så många som 72 procent känner att de kan vara helt eller mestadels ärliga under utredningen, är det ändå över 22 procent som känner motsatsen. Senast förra veckan pratade jag med en kurator om att folk fortfarande byter om till mer könsnormativa kläder på toaletten inför mötet med läkaren eller justerar sina berättelser, av rädsla för att inte få vård annars. Det är ingen hemlighet att vissa mottagningar är ökända för att oftare än andra brista i kunskap och bemötande när det kommer till bredden i sätt att vara transperson på. Rapporten beskriver hur människor känner att de måste undanhålla ickebinäritet eller att inte passa in i den stereotypa bilden av könsdysfori för att få sin diagnos. Även psykisk ohälsa och autism nämns som saker en del känner osäkerhet kring att vara öppna med.
För 15 år sedan var det många ickebinära som presenterade sig som transkillar eller transtjejer för att få vård. Men för en del blev vården inte bra: man tog emot mer behandlingar än vad man behövde för man fick inte säga nej. Det var mer av ett “allt eller inget”-tänk på den tiden från en hel del vårdpersonal. Att det till viss del lever kvar är inte alls bra, för risken finns att människor kan komma att känna ånger.
Det andra jag fastnar för är att över 86 procent känner sig otrygga med hur den könsbekräftande vården i Sverige utvecklas. Otryggheten handlar om att vården saknar resurser, osäkerheten kring behandlingar för minderåriga, mediala debatter och påtryckningar från transfoba krafter. Att nästan 9 av 10 känner oro för vårdens framtid är oacceptabelt. Samtidigt är det inte alls förvånande. Utvecklingen av den könsbekräftande vården har varit dyster på flera sätt, med längre vårdköer, oklarheter kring rekommendationerna för hormonbehandling av minderåriga och återkommande ifrågasättanden från alla möjliga och omöjliga: politiker, SVT-program och debattörer som alldeles för ofta saknar både kunskap och omsorg om transpersoner. Det har i sin tur lett till att personer haft svårare att få remiss men också att vården förlorat resurser. Allt det som transorganisationer vill förbättra med vården har hamnat i skymundan, och all kraft behöver läggas på att försvara vårdens existens eller bemöta okunskap om hur vården fungerar.
Rapporten avslutas med rekommendationer från Patientföreningen, som alltså utgår från behov och erfarenheter från personer som befinner sig i vården här och nu. Det handlar bland annat om stöd från hemregionen under väntetiden, mer resurser till könsdysforivården, att hela vårdkedjan ska ha transkompetens och att könsdysforimottagningarna måste ha likvärdig (och god) kunskap om såväl ickebinära som autism. Förhoppningsvis tar alla med möjligheten att påverka detta till sig det som står där.
Uppdaterad 2024-01-09
Hjälp oss att komma ut
För att QX som månads- och nyhetstidning skall kunna fortsätta ge röst åt regnbågssamhället i hela sin fantastiska bredd behöver vi ditt stöd!
Som prenumerant får du månadstidningen digitalt före alla andra och du kan även välja att få den hemskickad. Med ditt stöd kan vi fortsatt komma ut!
