Nyligen kunde QX.se skriva om en rapport till FN:s råd för mänskliga rättigheter. Deras speciella rapportör för Iran, Javaid Rehman, larmar om att regnbågsbarn utsätts för tortyr och grym behandling. Omvandlingsterapier, hormonbehandlingar och psykisk terror skall få barn och unga att bete sig enligt statens och religionens påtvingade regler kring sexualitet och könsuttryck.

Annons
Annons

Alla homo-bisexuella och transpersoner förstår hur i djupet skadligt och smärtsamt detta är för den enskilde och hur budskapet som sänds väcker rädslor, skapar skuld och skam för alla regnbågsbarn och unga. Vi har själva varit med om att som barn eller unga, när vår insikt om att vara annorlunda väcktes, oroa oss för att slängas ut från familj, mobbas och trakasseras.

För allt för många blev det också verklighet, i Sverige då och idag. I många länder är det än värre för regnbågsbarn och unga där familj, släkt och ungdomsverksamheter med samhällets stöd utsätter våra unga för grymheter.

I USA räknar The Trevor Project, som arbetar till stöd för regnbågsbarn och unga, med att 40% av alla hemlösa barn är homo-bisexuella och/eller transpersoner. Barn och unga som slängts ut från sina hem och hamnat på gatan för att det inte lever upp till familjens normalitetskrav.

Studier från Storbritannien och Sydafrika visar på liknande problematik. Barn som inte uppfyller förväntningar på beteende straffas i sina familjer. Om fysisk och psykisk misshandel inte hjälper slängs de helt sonika ut på gatan.

I Thailand kan Urban Light som första verksamhet i landet att fokuserat arbeta med pojkar som utsätts för sexuell exploatering berätta om hur många av barnen och pojkarna är från de fattigare grannländerna. Urban Light och allt fler organisationer som arbetar med barn och unga i utsatthet väljer nu att också se att många av barnen på gatan och sexhandeln är just regnbågsbarn.

Skammen, grundad i manschauvinism och homofobi, runt pojkar som offer för sexuella övergrepp, unga lesbiska utsatta för ”korrektions”våldtäkter och insikten att unga transpersoner i fattiga delar av världen ofta hamnar i prostitution liksom att regnbågsbarn blir lätta offer för slaveri och sexhandel när de slängs ut från familj och släkt utan minsta skyddsnät, har fått Regnbågsfonden att sedan en tid ge stöd till och samarbeta med barnrättsorganisationen Childhood.

Förra året inledde Regnbågsfonden med Jonas Gardell i spetsen och Childhood ett gemensamt arbete i syfte att bryta tystnaden om övergreppen mot pojkar och regnbågsbarn. Ett medvetandegörande arbete med namnet ”De osynliga barnen” och ett aktivt stöd till verksamheter för unga och barn som inkluderar ett hbtq-perspektiv.

Regnbågsperspektiv har varit tabu och känsligt och har som konsekvens lämnat många unga pojkar, flickor och transpersoner utan stöd. Oro för att stöta sig med ofta religiöst konservativa barnhem och ungdomsverksamheter har lett till att regnbågsbarn även i mötet med dessa utsatts för psykiska och fysiska grymheter i syfte att få dem att bli ”normala”.

Global Philatrophy Project (GPP), som samlar de största bidragsgivarna till regnbågsverksamheter internationellt, startade i oktober 2019 ett projekt till stöd för regnbågsbarn tillsammans med den amerikanska barnrättsrörelsen Elevate Children’s Funders Group. Vid ILGA-Europas konferens samma år i Prag höll GPP en givarkonferens på temat barn och unga där jag deltog från Regnbågsfonden och Susanne Drakborg från Childhood. Några av många fler exempel på hur regnbågsrörelsen och barnrättsrörelsen nu äntligen aktivt bryter tystanden.

Om transpersoner i prostitution och sexuellt slaveri. Om behandlingen av intersexuella barn. Om unga pojkar och flickor i sexuell utsatthet både på gatan och i mötet med den vuxna regnbågsvärlden

Homo-Gay-HBT-HBTQ- regnbågsrörelsen startade som en rättighetskamp mot kriminalisering och diskriminering av och för vuxna. Kanske är det en delförklaring till att den egna barndomens erfarenheter förträngdes och föll därmed bort som en del av kampen. I takt med att vi fått våra basala rättigheter har regnbågssamhället tagit tag i gruppens ohälsa med ökad risk för självmord, självskadebeteenden och missbruk, lyft vardagsliv och familjefrågor och på allvar sett våra ungars utsatthet, den utsatthet vi väl kan förstå och känna genom våra egna, förhoppningsvis oftast mindre dramatiska, erfarenheter.

Vittnesmål om föräldrars negativa reaktioner, nu senast från Big Brother-deltagaren Joel Kosari, visar att barn och unga fortfarande motas bort från sina familjer ut i otrygghet även här i Sverige. Att Egalia i Stockholm, HaBiTat Q i Malmö, Liquid i Linköping idag driver verksamheter för unga ökar möjligheten till en tryggare uppväxt i en välkomnande miljö.

Allsköns hbtq-hatande grupper, församlingar och regeringar lyfter om och om igen den smutsiga verkligheten att viktiga delar av homo-rörelsen varit accepterande inför pedofila nätverk och dess övergrepps-ideologier. Det är en del av sanningen om vår historia och den byken bör tvättas om och om igen.  Men tro inte att hbtq-hatarna bryr sig ett vitten om regnbågsbarn och ungas välmående. Tvärt om.

Även om engagemang för unga och barns säkerhet och positiva uppväxt har funnits under hela vår rörelses historia är det först på senare som engagemanget för världens alla regnbågsbarn fått kraft. Barnrätts- och regnbågsrörelser arbetar nu gemensamt och  gör därmed skillnad som räddar liv.