Syftet är att lyfta fram viktiga berättelser för att förstå hur samhället på den tiden. Katherine Hauptman, gruppchef för pedagogik och lärande, berättar vad vi kan förvänta oss.

– En visning i vikingautställningen som ger en introduktion till hur kön gjordes i vikingatidens samhälle. Vi försöker identifiera normer för 1000 år sen och vilka föremål, kläder, handlingar och myter som kan tolkas som gränsöverskridande på den tiden. Vi har också en kritisk blick på traditionella tolkningar av arkeologiskt material och skriftliga källor och diskuterar hur samtidens uppfattningar speglas i den populärkulturella bilden av vikingen.

– Ett exempel på en viktig normbrytare i den norröna mytologin är Oden. Traditionellt tolkas Oden som en man med alla de maskulina attribut som ger honom stor makt. Men för att kunna sejda (se in i framtiden) behöver han byta skepnad och iföra sig feminina kännetecken (till exempel en klänning), något som också ger Oden feminina egenskaper och krafter. Sejden – att se in i framtiden och att ha makten att spinna eller klippa av livstrådarna – kan nämligen kopplas till den feminina maktsfären i sagorna. När Oden omfamnar hela maktsfären utan att begränsas av någon genus- eller annan identitetsgräns representerar hen kanske ett brott mot normer, eller varför inte en annan genuskonstruktion än man respektive kvinna?