Malin Björk lämnar EU-parlamentet: ”Dags att göra något annat i livet”

Hur har det varit att arbeta som parlamentariker?
–Det har varit slitigt men också jättekul. I EU-parlamentet kan man som enskild politiker åstadkomma mycket, och som tidigare aktivist har det varit svårt att hejda mig från att åta mig en massa saker – allt från att vara parlamentets huvudförhandlare i lagstiftningsärenden till att vara vice ordförande i parlamentets hbtqi-grupp, delta i hundratals möten, bjuda in aktivister, åka på delegationsresor, mobilisera stöd i viktiga omröstningar, delta i kampanjer och vara med i olika medier.

Hur kommer det sig att du lämnar rollen nu?
– Efter fem år som rådgivare och tio år som ledamot i EU-parlamentet kände jag att det var dags att göra något annat i livet. Men jag kommer naturligtvis även fortsättningsvis vara aktiv för jämlikhet, rättvisa, och kvinnors och hbtqi-personers rättigheter.

Vad är du mest nöjd under åren som EU-parlamentariker?
– Jag är väldigt stolt över att jag lyckats driva igenom det enda lagförslaget i EU:s migrationspakt som öppnar en trygg väg för människor på flykt. Det är ett förslag om ett europeiskt kvotflyktingsystem. Alla andra lagförslag går ut på att göra det än svårare att ta sig till Europa som asylsökande, säger Malin och fortsätter:

– Jag är också stolt över mitt feministiska arbete. Jag har varit parlamentets chefsförhandlare för revideringen av människohandelsdirektivet, som vi nu lyckats skärpa. Det kommer nu att bli olagligt i hela EU att köpa sex av människor som man vet utsatts för människohandel. Jag har också förhandlat om direktivet mot våld mot kvinnor, där vi inte minst fått till starka skrivningar om det förebyggande arbetet, för att förhindra att våld mot kvinnor överhuvudtaget uppstår.

 ”Jag ser fram emot att ta lite extra tid att njuta av vänner och familj”

Malin Björk var även vice ordförande för EU-parlamentets hbtqi-grupp och berättar att hon känner sig stolt över att de systematiskt lyckats flytta fram positionerna – trots högernationlisternas motstånd.
– Jag har även förhandlat kring en lag som innebär att en regnbågsfamilj som erkänts i ett EU-land automatiskt ska erkännas i alla EU-länder. Den lagen blockeras tyvärr av flera medlemsländer, men jag hoppas att den fria rörligheten i EU snart också gäller oss hbtqi-personer och våra familjer.

Och slutligen – vad ska du göra nu?
– Just nu njuter jag av lite ledighet på den svenska västkusten. Jag ser fram emot att ta lite extra tid att njuta av vänner och familj. Jag kommer också att arbeta med mitt uppdrag som ledamot i Vänsterpartiets partistyrelse. Jag kommer i övrigt även fortsatt arbeta med feminism, för en human flyktingpolitik och för att stärka hbtqi-personers rättigheter. EU-parlamentet är en viktig arena, men det finns många andra där vi också måste vara aktiva!