Hbtq-personer misstror polis och åklagare

RFSL har under åren 2008 till 2013 tillsammans med ett undersökningsföretag genomfört kunskaps- och attitydundersökningar via communityt Qruiser och även organisationens uppbyggda Regnbågspanel dit de som vill delta i undersökningar kunnat anmäla sig. Totalt har 5000 personer deltagit i undersökningarna.
Under en konferens om hatbrott släpptes idag resultat som gäller bemötande av hbtq-personer som är brottsoffer liksom attityden från hbtq-gruppen gentemot olika samhällsinstanser som arbetar med och för brottsoffer.
I undersökningarna har de svarande fått ange sitt förtroende för sju olika verksamheter där rapporten, som fått namnet ”Misstro”, redovisar hur stor procent av de svarande som känner misstro eller osäkerhet inför Svenska kyrkan, polisen, socialtjänsten, åklagare, sjukvården liksom brottsoffer- och kvinnojourer.
Svenska kyrkan hamnar under alla de fem undersökta åren klart sämst. Men från 2008 har den negativa synen på kyrkans förmåga att hjälpa dock minskat från dryga 80% 2008 till dryga 60% 2013. För polisen har siffran varit relativt stabil under de fem åren och ligger på lite drygt 50% misstroende eller osäkerhet. För åklagarna och socialtjänsten ligger nivån på lite drygt 60% under de fem undersökta åren. Även brottsofferjourerna har förvånande höga misstroende och osäkerhets-tal, strax under 50%, medan kvinnojourerna de senaste två åren mött ett ökat förtroende i hbtq-gruppen. Mest förtroende har hbtq-personer för sjukvården där ”endast” lite drygt 25% känner misstroende eller osäkerhet. Osäkerhet har inte funnits med som alternativ när frågan ställts utan där har de som svarat Vet ej placerats i rapporten.
Trots det höga misstroendet och osäkerheten inför polisen svarar 70% 2013 att de skulle vända sig dit om de utsattes för homo-, bi- eller transfobiskt hatbrott. I valet mellan att vänad sig till en allmän brottsofferjour och RFSLs brottsofferjour svarar strax över 55% RFSLs och strax över 35% den allmänna. Strax under 40% skulle vända sig till en kvinnojour. Liknande tendens syns även om det handlar om partnervåld där dock den allmänna brottsofferjouren hamnar tydligt lägre än kvinnojourer och RFSLs brottsofferjour. Gäller det våld, hot eller trakasserier från familj eller släkt är det bland brottsofferjourerna just RFSLs som har högst förtroende.
Och i rapporten lyfts just behovet av RFSLs brottsofferverksamhet upp. I jämförelse mellan 2008 till idag har benägenheten att vända sig till dem minskat i takt med likartad minskning av kunskapen om dess existens. Men trots det är det fortsatt den brottsofferjour som i de flesta fallen har störst förtroende. RFSL framhäver även i rapporten att deras brottsofferjour utvecklat en kunskapsbank och att man utbildar olika myndigheter i hbtq-frågor.
I rapporten redovisas att RFSLs brottsofferjour mellan januari 2012 och mars 2013 hade direktkontakt med 241 klienter och genomfört 979 registrerade stödåtgärder. Dessutom har jouren vid 34 tillfällen blivit kontaktad av andra som arbetar professionellt med hatbrott. Jouren har även stödboende där det under perioden bott tre personer.
I de förslag som rapporten lyfter ingår en långsiktig finansiering av RFSLs Brottsofferjour, att regeringen tar fram en handlingsplan mot hatbrott liksom hedersrelaterade brott och partnervåld och RFSL vill se ökad forskning på området. Från regeringen vill man även se en prioritering av hatbrott och att åtgärder tas för att hbtq-gruppen skall få ett öka förtroendet för myndigheter liksom att stödet till de hbtq-personer som utsätts för hatbrott, hedersrelaterade brott och/eller partnervåld skall förbättras.
I rapporter lyfts även vikten av att inkludera könsidentitet och könsuttryck i hetslagarna och man menar att ärekränkning och förtal skall ge möjlighet till brottskadeersättning.
Under fredagen genomförs en konferens i Stockholm som utgår från rapporten där bland annat Matthew Shepards föräldrar deltar och på QX.se publiceras idag en debattartikel skriven av RFSLs förbundsordförande och vice förbundsordförande.