SD:s Gabriel Kroon berättar varför han vill slopa hbtq-satsningar för unga

Sverigedemokraterna i Stockholm skriver i sin budget för 2023 att de vill ”avveckla de normkritiska och genuspedagogiska satsningarna så som HBTQ-certifiering” i Stockholms skolor och förskolor, vilket QX rapporterade om i fredags.

Förslaget uppmärksammades av Liberalerna i Stockholm och borgarråd Jan Jönsson kallade det för ”mycket oroande”.

– Genusmedveten undervisning i förskolor och skolor är numera inlyft i läroplanen. Att avveckla det vore att förneka barn, ungdomar och deras föräldrar möjlighet att mötas i tolerans och att man har en självklar plats i Stockholms skolor – oavsett vad man har för sexuell läggning, identitet eller vilken typ av familjekonstellation man kommer ifrån, sa Jönsson (L) till QX.

Vidare påpekade Jönsson att det här är första gången på åtta år som SD Stockholm nämner begreppet ”mänskliga rättigheter” i sin budget.

– Det är väldigt märkligt att den enda gången som Sverigedemokraterna överhuvudtaget går in på hbtq+området och mänskliga rättigheter är när de tycker att arbetet ska avvecklas.

Gabriel Kroon, gruppledare för SD Stockholm, berättar nu för QX varför han anser att hbtqi-diplomeringar av skolor och förskolor ska läggas ner. Och avvisar Jönssons resonemang om att det är ett första steg för SD Stockholm att inskränka hbtqi-personers rättigheter.

– Det är beklagligt att politiska motståndare ifrågasätter min och mitt partis syn på hbtq-rättigheter bara för att vi är negativa mot hbtq-certifieringar. Vi ser inte att arbetet med certifieringar har varit effektivt och vi tror på att gå tillbaka till att fokusera på grunden, vilket är mänskliga rättigheter.

”Teorier med marxistisk och postkolonial grund”

Varför tycker du inte att det har varit effektivt med hbtqi-diplomeringar?

– I Stockholms stad har det inte gjorts någon vetenskaplig utvärdering så vi vet inte vad effekten är av dessa certifieringar samtidigt som det kostar stora pengar att genomföra. Dessutom måste vi fundera över vad de här certifieringar grundar sig i – särskilt när det kommer till normkritik och genuspedagogik. Det finns inte några enhetliga vetenskapliga belägg för de här teorierna och man kan inte basera arbetet i skolor på metoder som inte är utvärderade och helt effektiva.

Varför är normkritik och genuspedagogik särskilt viktigt att avveckla enligt dig? 

– Det saknas ju tydlig enhetlig vetenskaplig evidens för att teorierna genuspedagogik och normkritik är korrekta i sina slutsatser och de har fått stor kritik i andra delar av forskningsvärlden till exempel i forskning om de biologiska skillnaderna.

– I dessa teoribildningar placerar man människor i fack där man bestämmer att du är privilegierad och du är inte privilegierad och eftersom att du inte är privilegierad ska du få mer fördelar eftersom du på grund av din religion, etnicitet, sexuella läggning eller kön inte har samma fördelar. Det tycker jag är ett felaktigt synsätt som vi i extremfall har sett leder till att man exkluderar de man betraktar som priviligierade individer. Till exempel finns det gymnasieskolor som har People of color-föreningar där man aktivt exkluderar vita, det är en oroväckande trend.

Vi vet ju att personer som inte har en vit hudton utsätts för diskriminering i Sverige. Du ser inget värde i att människor möts i till exempel en förening för att träffa andra med samma erfarenheter? 

– Jag tycker att vi ska ha ett inkluderande samhälle, men i dessa föreningar exkluderar vi istället vita människor eller exkluderar personer med heterosexuell läggning. Och det är inte så vi skapar ett inkluderande samhälle. Diskrimineringslagstiftningen ska följas och skolan och förskolan ska ha verktyg och resurser att ingripa när någon behandlas illa. Idag är skolan underfinansierad och bristen på lärare gör att de inte kan rikta tillräcklig fokus när de ser att någon utsätts för diskriminering i klassrummet. Problemet kommer inte lösas med certifieringar utan med fler lärare och mer personal.

Enligt diskrimineringslagen ska skolor och förskolor aktivt arbeta för att förebygga diskriminering för till exempel kön, könsöverskridande identitet och sexuell läggning. Enligt lagen är de alltså skyldiga att aktivt arbeta med normer och attityder. Ska Stockholms skolor bryta mot lagen och avveckla arbetet?

– Självklart ska de följa lagen. Det vi skriver att de ska avveckla är normkritik och genuspedagogik som är teorier med marxistisk och postkolonial grund. Man ska arbeta förebyggande och se till att elever har respekt för varandra och en förståelse i att alla är speciella. Det betyder inte att man ska ha normkritiska diskussioner i klassrummen.

”Dubbelt så många hbtqi-elever blir mobbade i skolan”

Elias Fjellander som är förbundsordförande för RFSL Ungdom säger till QX att han inte är förvånad över att Gabriel Kroon och SD Stockholms vilja att dra in på hbtqi-satsningar för unga och poängterar att det i dag snarare görs för lite för att motverka diskriminering i skolor.

– Så länge som dubbelt så många hbtqi-elever blir mobbade än andra så har vi inte nått tillräckligt långt. Unga hbtqi-personer har ett sämre mående och för många är skolan ett stressmoment. Samtidigt som det i de skolor där man har lyckats skapa en trygg och inkluderande miljö istället fungerar som en trygghetszon där unga kan vara fria från andras förväntningar. Därför är det så viktigt att satsningar på normkritik och mångfald med ett hbtqi-perspektiv blir kvar och vidareutvecklas för att säkerställa att alla är trygga i skolan.

– Sverigedemokraterna har en grundsyn där vi inte passar in i hur de tycker samhället ska se ut. Och då är det inte konstigt att de vill slopa arbetet som ska säkerställa att vi är trygga i skolan, att vi mår bra och att vi får synas och höras i det offentliga.