Ingen får prata med honom – för han är homosexuell och smutsig

I slutet av augusti stormade gränspolisen in i Znar Bozkurt och maken Tages lägenhet. Znar beordrades att packa en väska med sina viktigaste saker och togs sedan till förvaret i Göteborg i väntan på utvisning till Turkiet, vilket QX har rapporterat om.

Enligt Säpo är han ett säkerhetshot, men bevisen är hemlighetstämplade och Znar och hans advokater har inte fått ta del av dem. Han har själv sagt att han uppfattat det som att Säpo tror att han sympatiserar med terrorstämplade PKK, men att han är medlem i socialdemokraternas systerparti HDP.

Nu har han suttit inspärrad i snart en månad. Han är mycket social och fick snabbt många vänner på förvaret. Tillsammans spelade de brädspel, skrattade och Znar säger att han brukade dansa för dem. Men nu är han utfryst.

För en vecka sedan kom en ny intagen till förvaret. Znar beskriver honom som ”en väldigt muskulös man”.

– Jag hade aldrig sett honom förut. Men han kände några av mina vänner från Azerbajdzjan här på förvaret. Min azerbajdzjanska vän sa att han var ledsen men att han inte längre får ha kontakt med mig för då kommer den nya att slå ner honom.

– Nu är jag helt utfryst. Den nya mannen har sagt till alla att inte prata med mig eftersom jag är bög. Han är jättearg, han hatar verkligen mig.

Znar säger att mannen fäster sin blick i honom och ”stirrar argt” så fort han är inom synhåll. När de möts i korridoren tittar Znar ner i golvet och trycker sig mot väggen för att inte provocera.

– Jag får inte komma nära honom. Så nu hämtar jag min mat i matsalen och går iväg för att äta.

– Igår tyckte han att jag gick för nära hans matbord och då blev han jättearg och började skrika på ryska. Min kompis översatte och sa att han inte ville se mig, att han kommer slå ner mig.

På förvaret går det inte att låsa sovrumsdörrarna. Rädslan för att den intagna ska leta upp honom på natten gör att Znar inte längre kan sova och han har fått skakningar i benen.

– Jag är livrädd för att han ska komma in på mitt rum mitt i natten och strypa mig med sitt bälte.

Znar säger att han har berättat för personalen att han är rädd och att han hotas. De har erbjudit honom att flytta till ”familjerummet”, ett rum som alltid är låst. Men han vill inte bli isolerad. Han vill se andra människor och kunna gå ut på den gemensamma balkongen och få lite luft.

– Personalen sa att jag måste respektera den nya intagnes åsikter också. Att han är heterosexuella och kanske inte gillar homosexuella. Men vi är ju fortfarande i Sverige, jag måste kunna leva här inne som gay utan att vara rädd för att bli ihjälslagen.

Znar låter uppgiven. Han är rädd för att utvisas men också rädd för att vara kvar i förvaret.

– Jag blir häcklad hela tiden. Nu sitter jag fast i förvaret och jag kan inte gömma mig någonstans.