Som miljöpartister är vi både stolta och angelägna att få mycket mer gjort när vi ser tillbaka på de senaste åtta årens politik på hbtqi-området. Vi noterar uteblivna reformer, som att regeringen inte gick vidare med utredningsförslaget för att stärka rättigheterna för barn som föds genom surrogatmödraskapsarrangemang utomlands. Vi ser också besvikelser i dåligt genomförda reformer, som den föreslagna förändringen av könstillhörighetslagen som inte alls lever upp till löften om en moderniseras könstillhörighetslag. Vi ser ett tydligt samband mellan Miljöpartiets inflytande och vad som görs i hbtqi-politiken.
När Miljöpartiet satt i regeringen skickades lagförslaget om förändring av könstillhörighetslagen ut på remiss: självklart var förslaget att självidentifikation skulle ligga till grund för ändring av juridiskt kön. Det var också när Miljöpartiet satt i regeringen som utredningen som sedan la fram förslaget om ökad trygghet för barn som föds genom surrogatarrangemang utomlands tillsattes. Utredningen kom också med ett annat förslag som är mycket betydelsefullt för kvinnliga samkönade par som fått barn i ett annat land och sedan flyttar till Sverige: då ska föräldraskapet kvarstå, såsom reglerat av det andra landet, också för den kvinna som inte fött barnet. Denna lagändring trädde i kraft i måndags, efter att regeringen valt att gå vidare med det förslaget. Vi är stolta över att ha medverkat till att utredningen som gjorde detta möjligt tillsattes.
Under mandatperioden har också ett par andra utredningar tillsatts på det familjepolitiska området: bland annat har detta resulterat i att faderskapspresumtionen numera är en könsneutral föräldraskapspresumtion. I många fall är det nu, äntligen, möjligt för fler personer än de med manligt juridiskt kön att få sitt föräldraskap juridiskt fastställt genom presumtion, och inte genom till exempel närståendeadoption. Miljöpartiet medverkade också till att den stora utredningen som fick i uppdrag att göra en översyn av hela föräldrabalken och göra den mer inkluderande för alla sorters familjer tillsattes. I juni kom betänkandet, som bland annat inkluderar ett förslag om en föräldrafullmakt – ett steg på vägen mot ett reglerande av flera juridiska föräldrar än två, som vi välkomnar, även om vi vill gå längre och fullt ut införa möjligheten till flera juridiska föräldrar.
Vi vill också nämna att vi i regeringsställning medverkade till att Sveriges första hbtqi-handlingsplan lanserades i januari 2021. I handlingsplanen ingick flera åtgärder som föreslogs av den första stora statliga utredningen om transpersoners levnadsvillkor som tillsattes under förra mandatperioden, som Miljöpartiet var med om att driva igenom. Vi har också medverkat till att Myndigheten för civilsamhälles- och ungdomsfrågor 2020 fick i uppdrag att genomföra den första stora kartläggningen av unga hbtqi-personers situation sedan 2010. I uppdraget ingick också, inte minst efter ett gediget arbete av Liberalerna, ett särskilt fokus på utsatthet för omvändelseförsök, vilket flera partier, inklusive Miljöpartiet, vill kriminalisera.
Med det sagt finns det naturligtvis mycket mer att göra för att stärka hbtqi-personers rättigheter och vi är de första att kritisera regeringen för uteblivna reformer och brutna löften: den i förra veckan presenterade lagrådsremissen om förändring av könstillhörighetslagen är en stor besvikelse och inget som lever upp till tidigare statsministern Stefan Löfvéns löften om att under mandatperioden leverera en moderniserad könstillhörighetslag. I sin lagrådsremiss väljer S-regeringen nu att frångå det tidigare, på remiss utskickade förslaget, om att ändring av juridiskt kön ska baseras på självidentifikation och inte någon bedömning av en utomstående part.
Ett starkt miljöparti är en garant för ett fortsatt progressivt arbete för hbtqi-personer – och vårt självförtroende i frågan är ytterligare stärkt efter det att RFSL i sin valrapport rankat oss högst av alla riksdagspartier vad gäller löften om reformer under kommande mandatperiod. Bland annat vill vi:
- Säkerställa att rättssäkerheten i asylprocessen för hbtqi-personer stärks och att permanenta uppehållstillstånd återigen blir norm.
- Ta vidare förslagen från utredningen om föräldrabalken och fortsätta arbeta för en jämlik och inkluderande familjepolitik.
- Införa ett tredje juridiskt kön.
- Stärka rätten till könsbekräftande vård: vill vill lägga mer pengar på forskning om könsdysfori och den könsbekräftande vården; göra en nationell satsning för att vidareutbilda och kompetensutveckla sjuksköterskor, läkare och psykologer så att fler kan och vill jobba inom den könsbekräftande vården; samt se ett verkställande av förslaget om att vården vid könsdysfori ska bli nationell högspecialiserad vård, för att säkerställa kvalitet och tillgänglighet.
- Förbjuda icke-medicinskt motiverade ingrepp utan samtycke på personer med intersexvariation.
- Stärka tillgången till mötesplatser för hbtqi-ungdomar och säkerställa hbtqi-kompetensen inom bland annat äldreomsorgen, skolan och sjukvården.
- Frånta vigselförrättare som inte vill viga samkönade par vigselrätten och sätta stopp för möjligheten för organisationer och samfund som motarbetar hbtqi-rättigheter att ta emot bidrag för sin verksamhet.
- Stärka arbetet mot diskriminering och hat- och hedersbrott.
I lördags tågade vi genom Stockholms gator i prideparaden. Att göra det förpliktigar. Det funkar inte att gå i prideparaden och mingla i prideparken om detta inte följs upp av konkret politik som stärker hbtqi-personers rättigheter.
