Ebba Busch: ”Bara för att man är gay behöver man inte vara mer lössläppt”

Det har blåst rejält kring Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch senaste tiden. Anledningen är en intervju med tidningen Dagen inför 2018 års val, där Busch svarade på frågan om varför hon går i Prideparaden.

”En del av motarbetandet av homosexuellas rättigheter har varit oproportionerligt. Men med det sagt är vår utgångspunkt fortfarande att alla barn har en mamma och en pappa. Och att vår utgångspunkt fortfarande för familjen är mamma, pappa och barn”, löd en del av partiledarens svar som delats flitigt på Twitter och skrivits om i dagspress.

När QX möter Ebba Busch i KD:s högkvarter i Riksdagen är hon angelägen om att reda ut vad hon menade.

– Det är klart att har man en mamma och en pappa, som dessutom är sunda och kärleksfulla, så är det bästa för ett barn att få lov att växa upp med dem. Men förmågan att vara en bra förälder ligger inte i dennes sexuella läggning. Min egen familj är numera en sådan där föräldrarna inte lever ihop och KD:s försvar för familjens betydelse gäller oavsett om det är en kärnfamilj eller stjärnfamilj.

Om du måste välja vilken konstellation du tycker är bäst, ponera att de funkar lika bra, blir det ”mamma pappa” eller ”pappa pappa”?

– Det spelar ingen roll.

Men du sa ju ändå att det bästa är att växa upp med sin mamma och pappa?

– Om man har en mamma och en pappa ja, det är ju fortfarande det vanligaste. Det är en bra utgångspunkt, man får olika förebilder, olika kön, det har många gånger varit en trygg grundstruktur. Men det står inte i motsättning till stjärnfamiljer, jag viktar inte familjer på det sättet, vårt parti gör inte det. Däremot kommer vi alltid att stå upp och slåss för trygga stabila familjer, sunda och hållbara relationer. 

I intervjun med Dagen frågades Ebba Busch ut från ett traditionellt, kristet perspektiv vilket hon tror är en del av förklaringen till att svaren kan uppfattas som konservativa. 

– Det finns en förförståelse där om att ett nytt sätt att se på föräldraskap kan göra det flytande vem som egentligen är ansvarig för barnen. Jag tror det är viktigt att det finns några som verkligen är där för barnen och tycker inte det är konstigt att säga att det vanligaste fortfarande är mamma, pappa, barn. Men för den sakens skull är en familj med två mammor eller en mamma inte sämre.

Det finns ett förslag om moderniserad familjelagstiftning, att stärka sociala föräldrars rättigheter och öppna upp för fler än två vårdnadshavare. Hur ställer sig KD till det?

– Det är helt uppenbart att vi behöver se över vår lagstiftning. KD håller än så länge fast vid att det ska vara två vårdnadshavare, ur ett barnperspektiv finns annars risk för fler vårdnadstvister och att det blir otydligt vem som har ansvar. Men vi driver på väldigt hårt för att modernisera föräldraförsäkringen, att det ska vara möjligt att överlåta dagar fritt mellan föräldrar och andra närstående. Vi är övertygade om att det skulle underlätta för många stjärnfamiljer.

Ebba Busch (KD) intervjuas av Aleksa Lundberg

Foto: Jonas Norén

I intervjun från 2018 nämnde Busch också RFSL:s och RFSU:s roll i skolorna, som hon menade bidragit till en fortsatt sexualisering av samhället. Även Stockholm Pride fick en känga för att ha gjort ”homosexuella en björntjänst” genom att koppla samman homosexualitet med promiskuitet. Men på vilket sätt har organisationerna bidragit till detta?

– Om man börjar med sexualundervisningen så har den varit katastrofalt dålig många gånger. Vi tycker inte att svaret ska vara att lägga ut den på entreprenad, på RFSU i det här fallet. Vi vill ändra på lärarutbildningen så att sexualundervisningen ingår där. Det ska vara tydligt vilken lärare som har ansvar för den undervisningen. Sedan kan man ju ta in någon annan för att leda samtal, vilket RFSU är duktiga på och har god erfarenhet inom, men inget i läroplanen ska helt läggas ut externt, det tycker vi är fel. Vi lägger ju inte ut matematik eller ekonomiämnen på Svenskt Näringsliv.

På vilket sätt har RFSL och Stockholm Pride bidragit till en ökad sexualisering och promiskuitet? 

– Det handlar primärt om Pride. I en tid då vi fortfarande har mycket kvar att göra för att normalisera homosexualitet, att det inte ska behöva vara en så stor grej, så vet jag att många inte har känt sig hemma när man blandar ihop det med hur mycket naket vi ska ha i det offentliga.

Du menar att folk kan vara avklädda i Prideparaden?

– Ja och att homosexuellas rätt att prövas som adoptivföräldrar, till exempel, sker parallellt med ”kast med liten dildo” och olika sexuella fetischer. Det har absolut använts som intäkt av de som vill bekämpa hbt+ personers rättigheter och blivit ett slagträ. Därmed har man gjort en del av kampen en björntjänst. Den sexuella frigörelsen kan vara en nog så viktig fråga, men på vilket sätt har den rätt att ta sig utrymme? Blir det tydligare vad jag menar då?

Jo, jag tolkar det som att du står för en mer klassisk sexualmoral?

– Ja, absolut och en önskan om att varje gång vi pratar om hbt+ personer, att det inte alltid ska komma med ”och sedan har vi läderfetisch och dominatrix-delen”. Då har vi svårt att nå de personer som tycker det är obehagligt att två män kan kyssa varandra, älska varandra, vara fantastiska föräldrar. Bara för att man är gay behöver man inte vara mer lössläppt än någon som är straight.

Hur kan paraden se ut för att du ska känna dig hundra procent stolt när du går i den?

– Jag ska vara ärlig och säga att KD inte har varit tillräckligt mycket att lita på historiskt i de här frågorna, för att jag ska komma och göra anspråk på hur paraden ska se ut. Vi har inte förtjänat att göra det. Men samtidigt är jag tydlig med att de delar som handlar om sexuella fetischer och lösare sexuella förbindelser många gånger får för mycket mediauppmärksamhet, i förhållande till de delar som handlar om liv och död. För mig har det uppenbarligen inte varit ett hinder för att gå i paraden, men jag har förståelse för mina gayvänner som valt att inte göra det av den anledningen.

Finns det fortfarande en stark homofobi i kristna kretsar.

– Egentligen är jag inte bästa person att svara på det, jag är ju partiledare även om jag själv är troende. Min uppfattning är att det är blandat. Jag fick väldigt otrevliga hot 2016, första gången jag gick i paraden, från de som menade att jag förtjänar brinna i helvetet, att jag är ansvarig för att fler själar går förlorade. Samtidigt upplever jag att man nu från andra håll vill använda en gammal bild av KD som slagträ kring regeringsmakten. Den kritiken är väldigt tydligt kopplad till om man ”vill se ett maktskifte eller inte”. Jag vågar lova att med KD i regeringsställning kommer det ske betydligt mer för hbt+ personers rättigheter än vad som skett med Socialdemokraterna senaste åtta åren.

Men ni går ju till val med aktivt stöd från Sverigedemokraterna. Jimmie Åkesson vill inte intervjuas av QX, SD har aktivt motarbetat hbtq-reformer och partiet ligger bakom lokala beslut att inte hissa regnbågsflaggan på kommunhus. Finns det inte en risk med att ge ett sådant parti inflytande?

– I de samtal som vi har haft med SD så har det inte märkts alls. Jag upplever, på gott och ont, att det inte är en prioriterad fråga för dem. När vi ändrade budgeten fick vi igenom mer pengar för HIV-prevention, det var inga problem och jag tror man kommer kunna se mycket hända gällande trygghetsfrågor och vårdfrågor. Där tror jag vi kommer kunna ha stöd från SD. Vi och Moderaterna vet precis var gränsen går gentemot dem.

Men du ser inte risken för att de ligger och lurar i vassen, att de blir omöjliga att göra sig av med även om ni senare skulle vilja?

– Med Sverigedemokraterna kan man lita på att migrationsfrågan är den allra viktigaste. Jag har inte stött på någonting att vara orolig för i våra kontakter.

Med tanke på er historia och SD:s hbtq-politik, kan man verkligen lita på KD när det kommer till kritan?

– Svaret är ja. Jag har varit partiledare i sju år och var väldigt tydlig, inför att jag skulle väljas, om att vi behöver tydliggöra vår linje och ändra oss på några punkter, kunna erkänna fel historiskt sett.

Så, vad vill KD göra för att stärka hbtq-personers rättigheter? Blodgivningsreglerna är en prioriterad fråga, menar Ebba Busch. KD vill att män som har sex med män inte ska utkrävas leva i celibat under längre tid än andra.

– Jag menar att det inte finns vetenskaplig grund för det längre. Apropå promiskuitet så vilar de reglerna på en förlegad syn på homosexuella, säger Busch och blinkar. Man kan både vara ansvarstagande och ansvarslös oavsett kön och vem man har sex med.

Informationsplikten gällande HIV – ha kvar eller avskaffa?

– Det tittar vi också på nu. Det verkar finnas skäl för att inte ha den utformad på samma sätt längre. 

Är KD för förslagen om ändrad könstillhörighetslag?

– Vi är för en viss översyn, framför allt för myndiga personer. Det måste vara möjligt att hitta en lösning så att det blir rätt i mötet med vården, med tanke på biologi, men också att kunna ha ett annat juridiskt kön som Skatteverket tar hand om. Sedan kommer vi alltid behöva jobba med bemötandefrågor. Jag upplever att det både går framåt och att vi ser bakslag kring snäva könsnormer.

RFSL ställde nyligen en fråga till dig i Aftonbladet: ”Vilka reformer kommer KD driva för hbtqi-personers rättigheter nästa mandatperiod”. Vad svarar du på det?

– Det kommer bli många. En jämlik vård genom nationell styrning, som framför allt handlar om stödet vid könskorrigering, hjälp att skaffa barn, ett gott bemötande som hbt+ person och så blodgivningsreglerna. Det andra handlar om trygghetsfrågor och hedersförtryck. Det är ungefär 240 000 unga personer i Sverige som bedöms leva under hedersförtryck, det behövs en generalplan för det, avslutar Ebba Busch.