Polisen och Barnombudsmannen blir ”hbtq-strategiska” myndigheter

Vid torsdagens regeringssammanträde beslutades att ge Polismyndigheten och Barnombudsmannen uppdrag som nya så kallade ”hbtq-strategiska” myndigheter. Sedan 2014 har Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket, Skolverket, Diskrimineringsombudsmannen, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och Statens Kulturråd utsett till strategiska i hbtq-frågor.

– Det är ganska nytt att vi utser hbtq-strategiska myndigheter, konstaterar Jämställdhetsminister Åsa Lindhagen på QX fråga om hon är nöjd med det arbete som hittills uppnåtts av de myndigheter som fått uppdraget.
– Vi får nu fortsätta följa upp vad resultatet blir och vi arbetar även med att utse fler myndigheter.

Men att det har betydelse att myndigheter får ett offentligt uppdrag för att se över hur de arbetar med hbtq-frågor det är Lindhagen säker på.
– Vi skjuter till resurser för att genomföra uppdraget och vi ger en tydlig signal från regeringens sida att myndigheterna behöver arbeta med de här frågorna. Det är oerhört viktigt med ökad kunskap och att hbtq-perspektiv finns med.

– I den rapport som Jämställdhetsmyndigheten lämnade i februari om sitt hbtq-strategiska arbete finns det många vaga uttryck som ”kan innebära” och ”eventuella framtida samarbeten”. Finns det risk att det blir allt för vagt?
– Uppdraget kan innebära att en myndighet skall öka kunskapen, att den identifierar behov och insatser och ofta då just kunskapshöjande, menar Lindhagen.

De nya myndigheterna. Polisen och Barnombudsmannen har ny fått uppdraget att ”identifiera och redovisa utvecklingsbehov, mål och aktiviteter som myndigheten avser vidta under 2020–2022”.
– Du träffade nyligen Polisen för att tala om hbtq-frågor i samband med människohandel och prostitution. Har de samtalet påverkat era beslut om att utse polisen till en hbtq-strategisk myndighet?
– Der är ett brett uppdrag som polisen har fått och det gäller hela deras verksamhet, berättar Lindhagen. De arbetar med brottsbekämpning och här finns såklart frågan om den allvarliga utsatthet som homosexuella, transpersoner och icke-binära har i samband med prostitution. Men det gäller även andra typer av brott som våld i nära relationer, våldsbrott och även hatbrott är viktigt att lyfta fram. Det är en grundläggande del i ett gott samhälle att vi har en polis som jobbar på ett bra sätt för alla, så därför är det positivt att de nu fått detta uppdrag.

Åsa Lindhagen förklarar uppdraget till Barnombudsmannen med ordet trygghet.
– Vi har barn som inte känner sig trygga i skolan med att vara den de är. Många har, inkluderat mig själv, känt oro som ung över möjligheten att leva fritt och öppet. Här får BO en viktig betydelse ur barns rättighetsperspektiv och inte minst då hur det ser ut för unga transpersoner.

– I beskrivningen av uppdragen nämns just transpersoner och intersexuellas situation. Ser ni att de grupperna är mer utsatta än andra i hbtq-samhället?
– Ja, det vet vi. När det gäller trans och icke binära finns en större ohälsa än snittet i befolkningen. Trans är en oerhört utsatt grupp och det finns ett stort behov av att lyfta fram det arbetet.
– I Rainbow Index som sammanställs av ILGA har Sverige halkat efter just när det gäller trans och intersex-frågor.
– Jo, men jag vet inte exakt vad ILGA tittar på, svarar Lindhagen. Vi är ett land som sticker ut genom att vi gett ersättning till transpersoner som tvångssteriliserats…
– Du menar att om den frågan fanns med i ILGA-enkäten så skulle vi ligga bättre till?
– Jag välkomnar verkligen ILGAs mätningar och jag tycker det är positivt att länder tävlar mot varandra i rättighetsfrågor och det är bra att vi utsätts för press.

I torsdagens regeringsbeslut ingick även ett uppdrag till SCB att ta fram ett ”stödmaterial” för de offentliga aktörer som utför enkäter och undersökningar  så att dessa även inkluderar binära och ickebinära transpersoner.
– Det är ett konkret exempel på att uppdragen inte enbart handlar om skrivbordsprodukter, menar Lindhagen och påpekar att det också är ett viktigt sätta att visa respekt för ickebinära personer.

Ett av målen med att utse hbtq-strategiska myndigheter är att de med sitt arbete med frågorna skall bidra till att en ”kompletterande handlingsplan” för att ”ytterligare förstärka arbetet för hbtq-personers rättigheter och möjligheter”. Tidsplanen för den kompletterande handlingsplanen är inte satt ännu.

– Med hbtq-strategiska myndigheter skall ni öka kunskapen, men har du några konkreta problem du tycker behöver åtgärdas redan nu? 
– Vi behöver en ny könstillhörighetslagstiftning på plats, det är många som nu väntar på att politiken levererar. Föräldrabalken behöver bli könsneutral, säger Lindhagen och exemplifierar med fallet där en spansk mamma förlorade vårdnaden om sitt barn när hon flyttade till Sverige med sin fru.
– Detta behöver tättas till, lagen kan inte fungera så att den slår sönder familjer.

Lindhagen forsätter att räkna upp problemområden som psykisk ohälsa liksom hot och hatbrott.
– Det är helt oacceptabelt att människor inte skall kunna känna sig trygga, säger hon och fortsätter.
– Det handlar om många delar som lagstiftning, normer och värderingar, ökad kunskap där civilsamhället och enskilda kämpar haft en enorm betydelse för att sätta press. Det handlar om att hela tiden öka kunskapen om hbtq-personers situation i Sverige.