Igor Kochetkov – mannen som sett tortyren i Tjetjenien på nära håll

QX och många andra medier har rapporterat flera gånger om hur utsatta hbtq-personer och andra minoriteter är i Tjetjenien. Vidrig tortyr och förföljelse har fått många hbtq-personer att fly men många har också dött av påföljderna.
Igor Kochetkov har sedan tidigt 2000-tal kämpat för mänskliga rättigheter och allas lika värde i Tjetjenien. Han var på besök på Civil Rights Defenders i Stockholm och QX fick en pratstund med honom.

Varför har hbtq-personer i Tjetjenien blivit så utsatta för allt det här?
– I media rapporteras det mest om hbtq-personer, men det är också andra minoriteter som mördas, misshandlas, torteras, anhålls. Alla som regeringen anser inte vara ”normen” ska bort.

Vilka är det som gör detta? Många menar att det grundar sig i religion.
– I rapporteringen om avrättningarna och tortyren mot kvinnor, barn och hbtq-personer står det oftast att det görs av extrema muslimer, men det stämmer bara delvis. Tjetjenien, och många andra regioner i Ryssland, är muslimskt men det är ryska myndigheter som gör det och det hade gjort det oavsett vilken religion.

Igor har jobbat med frågor om mänskliga rättigheter redan 2006, men det tog fart på riktigt när det våren 2017 när omvärlden fick reda på vad som hände med hbtq-personer i Tjetjenien. Tidigare hade hbtq-personer mest larmat om att de var utsatta, men när det kom fram uppgifter om hänsynslöst våld, insåg man hur stora problemen faktiskt var.

Du och de organisationer du jobbar med har själva blivit anklagade för att rapportera om felaktiga dödssiffror för att få mer uppmärksamhet. Vad tänker du om det?
– Jag tror tyvärr att de dödssiffror vi har fått in är lägre än vad vi rapporterat om eftersom vi vet så lite när myndigheterna tystar ner det. Myndigheter i Tjetjenien har till exempel sagt att det inte finns några hbtq-personer där så det finns inga problem. Andra regioner säger att det inte finns några anmälningar om förtryck, men det finns inte på grund av att de som anmäler blir hotade eller skadade. Över 90 procent av de som blir utsatta för något anmäler inte till polis på grund av rädsla.

Allmänheten i Tjetjenien tycker upplever hbtq-personer som något negativt. Men en liten förändring kan hålla på att ske. När de som är mellan 18-24 år har tillfrågats har fler än hälften sagt att de inte har några problem med det och att de borde ha samma rättigheter som alla andra.
Det har också skett en förändring genom att allt fler kommer ut mer frekvent. Därför fokuserar flera organisationer på just komma ut processen genom att hjälpa personer hur de kan gå tillväga genom internet eller mötesplatser.

Finns det något hopp för hbtq-personer i Tjetjenien? Kommer det bli bättre?
– Jag tror att hela Ryssland och att hela dess samhälle måste förändra sin attityd mot hbtq-personer. Då kommer det skapas mer debatter i det offentliga rummet. Efter det kanske det kan bli bättre. Myndigheterna är jätterädda för att allmänhetens röst ska få större utrymme. Det är därför de försöker tysta den med hjälp av hot och hat.