Iskallt intresse från EU-ordförande för diskrimineringsskydd

Ledamöterna i Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter höll under veckan en utfrågning med det pågående ungerska EU-ordförandeskapet. Detta i form av Ungerns integrationsminister Zóltan Balog. Det var allt annat än hoppfulla svar han gav kring förverkligande av ett stärkt diskrimineringsskydd inom EU.
Sedan juli 2008, i över två och ett halvt år, har förhandlingar pågått kring EU-kommissionens så kallade horisontella diskrimineringsdirektiv. Direktivet syftar till att förbjuda diskriminering utanför arbetslivet, inom exempelvis utbildning och hälsovård, på grund av ålder, funktionshinder, sexuell läggning och religion eller övertygelse.
EU:s medlemsländer har dock ännu inte lyckats ena sig kring att anta direktivet. Trots att flera ordförandeländer som skött förhandlingarna, bland annat Sverige, Spanien och senast Belgien, ansetts ha försökt driva frågan framåt.
Från regeringarna i bl.a. Litauen, Polen, Italien och Malta har det kommit tydliga signaler om att man ser skyddet på grund av sexuell läggning som för långtgående och att man hyser farhågor om att det i förlängningen skulle kunna leda till att man måste ge samkönade par juridiskt erkännande. Dessa farhågor har underblåsts av katolska kyrkans lobbyister.
Det är dock inte bara förslaget om förbud mot diskriminering på grund av sexuell läggning som vållar problem. En oro finns även bland medlemsländer kring att skyddet mot diskriminering på grund av funktionshinder ska medföra krav på ökad tillgänglighet som skulle kunna bli kostsamma.
Under utfrågningen fick Zóltan Balog, tidigare verksam som pastor inom den ungerska reformerta kyrkan, två direkta frågor om diskrimineringsdirektivet.
Det enda svar han kunde ge var att ”för människor som lever med funktionshinder kommer det att ske framsteg under perioden”. Balog undvek att alls nämna skydd mot diskriminering på grund av sexuell läggning. Hans svar skulle kunna innebära att Ungern har planer på att verka för att direktivet styckas upp så att någon eller några diskrimineringsgrunder lyfts bort.
– Det var förbluffande att bevittna ministern undvika tala om sexuell läggning. Det ungerska ordförandeskapets brist på ambition är en stor skam, förklarade Emine Bozkurt, holländsk EU-parlamentariker från den socialdemokratiska partigruppen, efter utfrågningen.
– Det ungerska ordförandeskapet valde att ignorera detta mycket viktiga direktiv, vilket inte är förvånande med tanke på deras inte särskilt välvilliga inställning till hbt-personers mänskliga rättigheter, sade Sophie in’t Veld, holländsk EU-parlamentariker från den liberala partigruppen och vice ordförande i parlamentets hbt-grupp.
Europaparlamentet gav redan i april 2009, med röstsiffrorna 363 för och 226 emot, klartecken för diskrimineringsdirektivet. Alla svenska EU-parlamentariker, med undantag av en av KD:s två dåvarande ledamöter, röstade ja.
Andra halvåret 2011 kommer Ungern bli avlöst som EU:s ordförandeland av Polen. Något avgörande framsteg för EU:s diskrimineringsdirektiv kan knappast förväntas då heller. Därefter, under första halvåret 2012, kommer EU:s ministerråd ledas av Danmark.