Idag är det den internationella flyktingdagen och antalet flyktingar fortsätter att öka. De senaste siffrorna från UNHCR är rekordhöga på 68,5 miljoner människor, varav de flesta bor i utvecklingsländer.
Förra året berätta QX och Expressen om fem av dem.
Lucy, Benon, Bossa, Pearl och Diallo hade alla sökt asyl i Sverige på grund av sin sexuella läggning, men fått samma avslag – de hade inte lyckats göra sin sexuella läggning trovärdig. Det bedömdes alltså inte som sannolikt att de faktiskt var hbtq-personer.
Så har det gått
Pearl och hennes dotter fick en ny prövning efter medieuppmärksamheten och nya hot från hemlandet Uganda. För drygt en vecka sedan beviljades de uppehållstillstånd och flyktingstatus.
Benons ärende ska prövas på nytt och han inväntar nu beslut efter den muntliga intervjun.
Lucys jurist har ansökt om ett verkställighetshinder för utvisningen, och de väntar nu på svar.
Bossa beviljades uppehållstillstånd och flyktingstatus förra sommaren och studerar nu på gymnasiet.
Diallo har fortsatt att få avslag som överklagas. Hans senaste problem är att styrka sin identitet eftersom Migrationsverket inte bedömer hemlandet Guineas officiella id handlingar som tillräckligt säkra mot plagiat.
”Jag har inte sett några som helst förbättringar”
Enligt asyljuristen Aino Gröndahl har medieuppmärksamheten spelat en stor roll i deras fall.
– Tyvärr, ja. Det har fått enorma reaktioner och väckt ilska i Sverige och andra länder mot hur hbtq-flyktingar behandlas av svenska migrationsmyndigheter. Att de varit öppna om sin situation har även inneburit att nyheten spridits till deras respektive hemländer, Uganda och Kenya, men också andra afrikanska länder. Det har gjort att de fått motta dödshot från ett stort antal personer i sina hemländer och från landspersoner i Sverige. Vilket har inneburit nya omständigheter som Migrationsverket måste beakta vid en ny prövning av deras ärenden, säger Gröndahl.
Vidare berättar hon att Migrationsverket inte har ändrat sina rutiner eller sitt bemötande mot hbtq-asylsökande efter granskningen.
– Som vanligt har Migrationsverket inte kommenterat de ”enskilda fall” som togs upp av QX och Expressen, och i sin kommentar ger man fortfarande det generella svaret att bevisbördan ligger hos den asylsökande.
– Jag vet att Migrationsverket under våren har genomfört en utbildningsinsats för att utbilda bland annat nya hbtq-specialister. Men jag har inte sett någon som helst förbättring av kvaliteten på asylutredningar och beslutsmotiveringar för hbtq-flyktingar.
Vad har hbtq-asylsökande i Sverige för chanser idag?
– Det saknas en förståelse hos Migrationsverket för kulturella skillnader och för att hbtq-personer världen över faktiskt inte ser ut, beter sig, pratar och resonerar som många hbtq-personer gör i Sverige. Tror man det, och baserar trovärdighetsbedömningens kriterier efter hur Migrationsverket anser att en ”svensk” hbtq-person beter sig, så är varje hbtq-flykting chanslös om hen inte är en vältalig, resonerande akademiker från en storstad
Hjälp oss att komma ut
För att QX som månads- och nyhetstidning skall kunna fortsätta ge röst åt regnbågssamhället i hela sin fantastiska bredd behöver vi ditt stöd!
Som prenumerant får du månadstidningen digitalt före alla andra och du kan även välja att få den hemskickad. Med ditt stöd kan vi fortsatt komma ut!
