Shatila: ”Vår religion är inte förtryckande”

– Tack! Jag blev jättestolt och glad. Jag var nog den enda i Pridetåget som hade sjal och jag var rädd att jag inte skulle bli accepterad. Men det var jätteroligt.
– På en annan bild står du, lika glad, på militärens vagn under Pride mellan två värnpliktiga killar i arméuniform. Hur hamnade du där?
– Jag har gjort lumpen på F17 som den första muslimska kvinnan i slöja i Sverige. Och på Pride mötte jag av en händelse mina gamla befäl som tyckte att jag skulle fotograferas på deras vagn.
– På vilka grunder valde du att vara med i Pridetåget?
– Jag utbildar mig inom ett projekt som heter Integrerad räddningstjänst där man kan bli instruktör, informatör eller brandman och Räddningstjänsten skulle vara med på Pride. Vi var åtta från Malmö. Det var många som kom till Räddningstjänstens tält på festivalen och vi fick bra respons.
– Var det Räddningstjänsten som frågade om du ville vara med eller anmälde du dig själv?
– Jag ville själv åka upp, men mina lärare tyckte också att det var en bra idé.
– Varför var det viktigt för dig att vara med?
– För att visa att vår religion inte är förtryckande. Att utbilda sig till brandman eller att göra lumpen som kvinna bryter inte mot religionen utan min religion kräver att man utbildar sig. Och jag är stolt över att bryta mig in i ett mansdominerat yrke som kvinna.
– Vad har du fått för reaktioner på att du deltog på Pride?
– Många tog bilder av mig och det förstår jag ju, fast egentligen förstår jag inte vad som var så speciellt med att jag var med. Men många som såg mig blev lite chockade eller överraskade, fast jag fick bra respons och frågor. Och min man stödde mig och blev jätteglad över att jag skulle vara med!
– Vad säger du till den som menar att en muslimsk kvinna i sjal på Pride kombinerar två oförenliga ting – en förtryckssymbol och en kamp för sexuella och känslomässiga rättigheter?
– Hade det varit förtryckande så hade jag inte varit med! Då hade jag inte gjort lumpen eller hamnat hos Räddningstjänsten heller. Och jag umgås med homo- och bisexuella och respekterar dem. Vår religion förbjuder att man förtrycker någon. Jag är stolt över min sjal och tycker det är fint med den eftersom jag är en religiös kvinna och bär sjal av eget samtycke.
– Vad har du för bild av situationen för muslimska HBT-personer?
– Det beror på vilken kultur eller tradition du kommer från. I Libanon finns hur många som helst, medan det är rena katastrofen för homosexuella i länder som Iran och Afghanistan. Men det är klart, eftersom Koranen är emot homosexualitet så tror jag inte att någon troende muslim som lyder religionen är tillsammans kille-kille eller tjej-tjej. Utan det är nog de som inte är särskilt troende. Sen är det ju samma sak inom judendomen och kristendomen också, att de bygger på att vi ska leva man och kvinna.
– Om någon som är muslim och homo- eller bisexuell skulle vända sig till dig för att be om råd, vad skulle du säga då?
– Jag hade sagt att du är skapt med de känslorna. Du kan inte ändra på dig. Var ärlig mot dig själv. Men är du från en väldigt religiös familj så blir det säkert jättejobbigt. Och så skulle jag säga till dem att prata med någon som är bi- eller homosexuell.

rsyd.se/integrerad