Birmingham Baby – så gay är den brittiska staden

22.05 landar jag på Birmingham International Airport. En flygplats i mellanstorlek och just den här tiden är det inte en kotte i passkontrollen så jag seglar snabbt igenom den och drar snabbt ner på tågstationen som ligger intill. Det kostar 3,20 pund (ca 35 kr)att åka in till Birmingham centrum och det tar exakt tio minuter. Centralstationen visar sig vara ett gigantiskt köpcentrum/restaurangeldorado. Detta får utforskas imorgon. Efter tio minuters promenad är jag på mitt hotell, Ibis Birmingham Centre New Street (21 Ladywell Walk). Ett enkelt och kul hotellkoncept utan reception där personalen checkar in dig i sina telefoner. Baren är öppen 24/7 och wi-fi fritt. Bäst av allt är att gaybarsspäckade gatan Hurst Street ligger strax intill. Jag checkar in, rimligt litet rum med toalett och dusch, och fräschar upp mig. Dags att gå ut!

Startar på Eden (116 Sherlock St), en enkel bar längst ner på gatan. Här kör man på konceptet karaoke och klassisk barinredning. Jag tar en dubbel G&T betalar 6,70 pund och kollar in folk. Avslappnat och charmigt.

Efter detta blir det Village Inn (152 Hurst St), ett populärt ställe med mycket folk som lättast beskrivs ”pub-goes-nattklubb”. Stort plus för rimliga barpriser, kul musik (tänk hits) och hyfsat snygga bartenders. Bra tryck hela tiden och folk sjunger med i låtarna på de olika våningsplanen. Här stannar jag hela kvällen och får i mig alldeles för många G&T medan jag pratar med Joe, en 27-årig butiksarbetare som älskar Celebrity Big Brother, Little Mix och till min lycka, G&T. Fint sällskap innan jag drar hem framåt småtimmarna.

Lördag. Jag vaknar alldeles för sent för min inplanerade frukost på kaféet 200 Degrees (21 Colmore Row). Men beger mig dit ändå och tar en espresso och en smörgås. Personalen är lagom intresserad men atmosfären är fin och kaffet prima.

Efter att ha vaknat till blir det blir det museum: Coffin Works (13-15 Fleet Street). Ett museum som tillverkar dom där metalliga utsmyckningarna på kistor. Här har Churchill och drottningmoderns kistor pimpats. Jag tas med på en guidad rundtur med en guide som inte direkt har karisma att fånga in lyssnaren. Museet är dock en kul om än något torr brittisk idé om man tröttnat på klassiska konstmuseer och sånt. Efteråt blir det lite shopping på stan. Centrala Birmingham samlar alla stora kedjor i Colmore Business District och här finns alla favoriter. Givetvis rullar punden både på TopShop, Primark och Marks & Spencer.

Lunch blir det på charmiga och brunchiga Marmelade (Broad St). Hemlagat, enkelt, billigt och jäkligt gott.

Jag tar mig sedan till Custard Factory, som ligger en tio minuters promenad bortom Bullring. Här samsas egensinniga designbutiker i ett mysigt område bestående av gamla fabrikslokaler. Favoriten blir dock Cow Vintage Clothing (82-85 Digbeth), en grym second hand-butik med mycket snyggt och billigt.

I närheten ligger också The Rag Market (50 Edgbaston St). Här samsas tingeltangel med second hand med djurmat med blommor. Känns som att man är på en marknad i Thailand typ. Jag fyndar en Adidas-jacka för 15 pund.

Precis i centrum ligger också stora shoppingcentrumen Bullring, Grand Central, The Mailbox och Great Western Arcade. Jag tillbringar hela eftermiddagen med shopping. Främst i Bullring som är stort som fanken och har alla stora kedjor som TopShop, Selfridges, Zara, Superdry osv.
Middag blir det på Buffalo & Rye (11 Bennetts Hill), bra amerikanskt barbequekäk som burgare, buffalo wings, korv och milkshakes. Jag hugger in på deras friterade räkklubbor, kycklingburgare och en salted caramel milkshake. Himmelrike för gom och mage! Dessutom extremt servicevillig personal, vilket alltid är ett plus.

Vid åttasnåret blir det underhållning. Då har jag bokat plats på Glee Club (The Arcadian, 70 Hurst St). Komediklubben har inget med tv-serien att göra utan är en populär arena där standup-komiker underhåller. Den här kvällen fyra olika komiker som får publiken att vika sig av skratt. Jag har kul, men det är mycket brittisk humor som flyger mig helt över huvudet trots att jag har bra koll. Men  jag har kul, köper ett stort glas vin för 10 pund och det är en bra fortsättning på kvällen.

Glee Club ligger i början av Hurts st, den stora gaygatan och i närheten ligger flera sköna barer som har 2 för en på cocktails. Sånt gillar man ju.

Jag går till gayiga och snygga The Loft som har kul drinkar för 7 pund som heter saker som Suck & Swallow och David Beckham On The Beach. Jag tar den förstnämnda som serveras i en plastpåse! På The Loft är det schyst crowd, mixat och städat. Efter det blir det Sidewalk som kör igång festen tidigare än de andra klubbarna. Det är dans redan vid 22 och gayhits i högtalarna. Klientelet? Flamboyanta unga killar och faghags. Och möhippegäng. Tydligen poppis att gå på bögbar innan äktenskapet tar vid.

Jag slinker in på The Missing (48 The Broomsgrove St) för en liten koll. På den populära gaypuben är det drag. Hittar en look-a-like till Petra Marklund som gärna vill prata mer med mig vid baren medan hennes man står ett par meter bakom. Fattar inte hennes intentioner alls, men hon är trevlig och jag bjuder på rosé efter att vi tagit en selfie (och visat henne en bild på just Petra. Med tanke på leendet hon fyrar av antar jag att det gjorde hennes kväll)

Jag passar sedan att gå förbi flatbaren The Fox, som inte har ett fönster mot gatan. Men det hörs långt ut på gatan att brudarna skrålar med i Whitney Houstons I wanna dance with somebody. Intimt, fullsmockat och avslappnat. Rekommenderas!

Längre ner ligger Boltz som är en crusingclub. En kille som jag chattat lite med på Grindr försöker få med mig för han säger att det är mer action just nu än senare. Vilket ju är raka motsatsen till andra städer då folk cruisar efter klubb (och ja det visar sig att han har rätt,  när jag senare besöker Boltz vid 02.45 är det löjligt lugnt).

Kvällens stora festarena är dock The Nightingale (18 Kent St) som är en av Storbritanniens mest populära gayklubbar. Det en flervåningsklubb med blöandad publik och avslappnad stämning. Många stora tjejgäng och massa bögar festar denna kväll. Här är det hits, bra stämning och gratis inträde innan midnatt. Rimliga drinkpriser så här stannar jag natten ut och har väldigt kul på de många dansgolven.

Söndagen börjar med liten frukost på hotellet (godkänt, men jag skulle hellre gå ut och ta en godare macka på typ Pret a Manger eller nåt). Sen blir det promenad längs The Canal för att kolla på snygga motionärer och njuta av solen. Perfekt start på dagen!

Innan det blir avfärd mot flygplatsen så tar jag en frukostaktig lunch på Yorks (1-3 Newhall St). Där serveras grymma äggrätter och gott kaffe. Stället hyllas av Time Out och jag kan bara hålla med! Perfekt innan resan mot Sverige startar.