Att köpa kläder är underbart

Transliv

Vi som har varit ute ett tag har inte det problemet, snarare tvärtom vi har ett sug efter att handla de kläder som lockar oss i butikerna. Jag ska berätta om den kamp som jag utkämpade med ”mitt bättre? Jag” när jag köpte den svarta klänningen som jag har på den bild som hittills illustrerat mina krönikor.

Man kan ha olika strategier. Man kan gå i affärer av typ H&M, KappAhl, Lindex Där man kan välja fritt utan att bli störd. Det är många män som köper kläder till sina fruar och det är inget märkvärdigt med det. Man måste förstås veta vilken storlek man ska ha. Det är inga problem att mäta sig och jämföra med en måttabell i någon postorderkatalog. Postorder är ett annat smidigt sätt att köpa kläder. La Redoute har fin service och man kan returnera det som inte passar. Ta gärna en storlek större för det är franska mått och de storlekarna är mindre än de svenska. www.laredoute.se.

UFF, Myrorna m.fl. secondhandaffärer är också bra för att de är billiga. Storlekarna är oftast inte utskrivna på prislapparna så man får leta efter gamla etiketter. Ett knep är att mäta sitt midjemått och klippa till ett snöre som är halva midjemåttet. Då kan man hålla snöret mot kjolar och klänningar och se om de är tillräckligt vida. Det kan man göra diskret.

Om man går i affärer med mera aktiva försäljare kan man hålla med när de tror att man köper till frun eller flickvännen. Man kan också tala om att man köper till sig själv och finna att i de allra flesta fallen får man utmärkt service och smakråd och dessutom ha mycket roligare när man handlar. Att prova i en affär kan vara en pärs och kanske är det bättre att köpa på öppet köp så att man kan gå hem och prova i lugn och ro. Färgoteket på Drottninggatan är en affär där du utan vidare kan tala om att du är transvestit och de kan också hjälpa dig med sminktips och färgval.
Underkläder är i och för sig lätt att handla eftersom det är mycket vanligt att köpa underkläder som present. Nu kan det vara svårt att köpa det som passar. Våra manskroppar ser inte ut som kvinnors. Storlekar är ett problem även när det gäller andra kläder. I regel har man ett par nummer större ovanför midjan än nedanför.
Jag har pratat med Ingrid Aspling, Västerlånggatan 47 i Stockholm och hon hjälper gärna till med provning av BH och korsetter. När det gäller skor finns det några affärer som för skor i stora storlekar. De är vana vid transvestiter. Själv brukar jag gå till Regina skor på Götgatan där de är mycket vänliga.

Nu till mitt köp av den svarta klänningen. Redan på tåget på morgonen såg jag annonsen i DN. Sammetsklänning med rosetter på axlarna. Finns i svart och blått. Pagelles var det som annonserade. Jag vara bara tvungen att bläddra tillbaka och titta. Förmiddagen förlöpte oändligt sakta och gång på gång måste jag titta tidningen igen. Lunchen kom och jag tog bussen till centrum där Pagelle låg. I dörren möttes jag av annonsen igen och därinne hängde de blå och svarta. 749 kronor. Den fanns i storlek 44.
Nu började mitt förnuftiga jag att protestera. 749 kronor är mycket pengar och du behöver den inte. Förnuftet segrade och jag åkte tillbaka till jobbet. Nästa dag fick. Tjänsteresa till Bryssel. Skönt. Jag handlar ett guldfärgat skärp som skulle passa bra till klänningen. Hemkommen åker jag Skärholmen där Pagelle också hade en butik. Den fanns bara i småstorlekar. PANIK. Jag frågar expediten och hon svarar leende att hon kan få ut en 44 från huvudaffären. En suck av lättnad. Nästa dag avgörs kampen om klänningen till mitt förnuftiga jags nackdel. Men jag har inte ångrat mig. Jag har haft den många gånger och den tillhör fortfarande mina favoriter.

Publicerad: 2000-12-09 03:00:00