Debatt
Hur går det till när utredningar genomförs av myndigheter i dagens Sverige? För en tid sedan offentliggjordes regeringens folkhälsopolitiska skrivelse som är en uppföljning av den proposition som riksdagen antog våren 2003; Mål för folkhälsan (2002/03:35). I samband med propositionen gav regeringen Fokhälsoinstitutet, FHI, i uppdrag att utreda hbt-personers hälsosituation. Vi tackade ja till att arbeta med utredningen; Mika Nielsen skrev åtgärdsförslag och granskade rapportutkast. Victoria Tauson påbörjade arbetet med en delstudie om transpersoners levnadsvillkor, men kom att avgränsa sitt arbete till situationen för intersexuella. Vi kom då i kontakt med många av de problem som följt av frånvaron av kunskap inom sakområdet.
I propositionen uttrycktes att Samhällets struktur kan också i sig vara den negativa faktor som utlöser ohälsa. Därmed är utvecklingen av hälsan något som är en samhällelig angelägenhet. För ett demokratiskt samhälle, med den humanistiska människosynen som grund, är det självklart att försöka ändra de villkor som främst skapar de påverkbara skillnaderna i hälsa.
Till de samhälleliga förutsättningar som bidrar till olika hälsosituation för olika grupper i samhället, hör bland annat heteronormen. En utredning som leds utan kunskap om denna riskerar att själv falla i fällan av att reproducera samma norm. Detta skedde tyvärr i utredningsarbetet och kom till uttryck på flera sätt, bland annat genom att delstudierna inte alltid fokuserade de mest ändamålsenliga frågorna eller i tillräckligt hög grad levde upp till kraven för god vetenskaplighet. Ett tydligt exempel är den delstudie om transpersoners levnadsvillkor där man presenterar orsaksteorier, ett sätt att betrakta frågorna på som är både förlegat och kränkande.
Den delstudie som utgörs av en attitydundersökning där förmodat heterosexuella människor tillfrågas om uppfattningar om homosexuella, är oerhört problematisk. Till privilegierna som kommer av att följa en viss norm hör möjligheten att ha uppfattningar om dem som inte följer den. Att attitydfrågorna ställs återskapar därför ojämlika förhållanden. I den utsträckning som delstudierna innehåller inslag av resonemang som går ut på att grupperna homo- och bisexuella och transpersoner behöver förstås, innebär också det en reproduktion av samma norm. Att förstå gruppers levnadsvillkor är något helt annat.
Ett annat problem handlar om att flera perspektiv försvunnit i flera delstudier. Det är dels godtyckligt om bisexuellas och transpersoners situation finns med. Dels ställde direktivet krav på jämförelser och analys av hbt-personers villkor utifrån kön, etnicitet, socioekonomi och ålder. Jämförelser som med några undantag inte möjligtgjorts.
Utredningsarbetet har inneburit ett stort resursslöseri och även skapat nya hinder för ett arbete för en förbättrad hälsa.
Historikern Sara Edenheim disputerade nyligen på en avhandling som visade på den tradition av heteronormativitet som genomsyrat svenska utredningar. Problemet är med andra ord större än att denna utredning utgjort ett undantag från ett annars välfungerande utredningsväsende.
För att myndigheters utredningsarbete i fortsättningen inte ska drabbas av samma problem behövs bättre kvalitetssäkring. Betänkandet Från verksförordning till myndighetsförordning (SOU 2004:23) presenterar förslag om att alla myndigheter bör ha system för intern styrning och kontroll. Ett tydligt uppdrag behöver ges till alla nivåer inom svenskt myndighetsväsende för att komma åt de negativa följderna av en heteronormativ myndighetsutövning. En särskild hbt-förordning med utvärderingsbara mål som återrapporteras skulle kunna vara ett ändamålsenligt verktyg.
Den kritik som vi riktat mot utredningsförfarandet var ett sätt att borga för kvalitet. Utredningens problem har berörts både under flertal möten med projektledare Regina Winzer, och även behandlats i Nielsens kapitel med åtgärdsförslag. Tyvärr kom inte detta eller Nielsens kapitel att tas med i den slutgiltiga återrapportering som gjordes till regeringen. Ansvaret för utredningens kvalitet vilar ytterst på generaldirektör Gunnar Ågren. Vi frågar därför vilka konkreta slutsatser generaldirektören drar när det gäller utredningens kvalitet och vilka åtgärder som kommer vidtas? Kommer kapitlet med åtgärdsförslag presenteras?
Mika Nielsen,
utredare i undersökningen
Victoria Tauson,
utredare i undersökningen
Publicerad: 2006-08-14 11:38:23
Uppdaterad 2016-11-15
Hjälp oss att komma ut
För att QX som månads- och nyhetstidning skall kunna fortsätta ge röst åt regnbågssamhället i hela sin fantastiska bredd behöver vi ditt stöd!
Som prenumerant får du månadstidningen digitalt före alla andra och du kan även välja att få den hemskickad. Med ditt stöd kan vi fortsatt komma ut!
