Lesbiska får tillgång till assisterad befruktning

Från den 1 juli i år kommer lesbiska par att ges möjlighet att inom svensk sjukvård få tillgång till assisterad befruktning.
Det blev resultatet av gårdagens riksdagsbeslut där en stor majoritet ställde sig bakom regeringens och samarbetspartiernas förslag.
Hittills har det endast varit möjligt för heterosexuella sambos eller gifta par att på svenska sjukhus få hjälp med insemination eller befruktning utanför kroppen.
Samtliga partier förutom kristdemokraterna stod bakom beslutet, men bland moderaterna var det tre som röstade emot och 23 som avstod. En socialdemokrat, fem folkpartister och tre centerpartister avstod från att rösta.
Kristdemokraten Ingemar Vänerlöv menade att riksdagen i och med beslutet ”lagstiftat bort pappa”.
– Det blir effekten av att lagutskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag i propositionen Assisterad befruktning där lesbiska kvinnor ges rätt till insemination. Vissa barn kommer då att diskrimineras genom att berövas rätten att få växa upp med sin pappa, sa han och menade likt sitt parti att Sverige nu bryter mot FN:s konvention om barns rättigheter genom att inte tänka på ”barnets bästa”.
I debatten menade dock Martin Andreasson (fp) att kristdemokraterna inte är konsekventa eftersom man går med på insemination för heterosexuella och därmed att barnen inte växer upp med sin biologiska pappa och att man även ger stöd till ensamstående att prövas som adoptivföräldrar.
Folkpartiet lämnade in en reservation till beslutet eftersom det samtidigt skapas en särbestämmelse kring lesbiska par. Till skillnad från heterosexuella gifta par där faderskapet automatiskt erkänns måste det när assisterad befruktning sker för partnerskapsregistrerade bli två föräldraskapserkännande. Dels i förväg innan assistansen ges och dels skall föräldraskapet bekräftas då barnet fötts.
– Det blir bara en onödig krångelparagraf för samkönade familjer. Den hade lika gärna kunnat strykas. Regeringen anser tydligen att medmammor i samkönade familjer extra mycket måste bevisa att de vill ta sitt föräldraansvar, jämfört med makar i heterosexuella familjer, sa Martin Andreasson (fp) vid riksdagsdebatten.
Från vänsterpartiets sida, som ställt sig bakom propositionen och särreglerna för lesbiska, talade Tasso Stafilidis om att detta var ”ett första steg” och att han snart hoppades att steg två skulle påbörjas, med innebörden att särreglerna skall kunna avskaffas.
Även justitieminister Thomas Bodström (s) deltog i debatten och gick till angrepp på kristdemokraterna.
– Man kan inte stoppa huvudet i sanden och säga att inte de barnen finns i dag. Med tanke på det vore det väldigt märkligt att inte ge dessa barn samma rättigheter som andra barn. Det vore faktiskt att diskriminera de här barnen. Man kan inte blunda för verkligheten på det sätt som Kristdemokraterna gör. Vi kommer nog aldrig – jag tror faktiskt inte det – att ha samma syn när det gäller att heterosexuella och homosexuella föräldrar kan ge samma trygghet. Men vi måste väl ändå utgå från samma verklighet, de barn som växer upp i dessa familjer. Nu tvingas föräldrarna utomlands eller få göra det på egen hand. Ska verkligen dessa barn få ett sämre skydd än andra barn?
På frågan om det Martin Andreasson beskrev som ”krångelparagraf” menade Bodström att det finns både för och nackdelar med dessa.
– Nackdelen är helt enkelt att det faktiskt kan finnas andra situationer, det vill säga att det är en man som är med och som i så fall fråntas hela möjligheten att bli vårdnadshavare om han faktiskt hade velat bli det. Det är det som också har funnits med i diskussionen. Sedan tycker jag inte det är något att säga om att det är klart att det blir ett extra steg med en ytterligare bekräftelse. Det är nackdelen.

http://www.riksdagen.se/debatt/200405/prot/133/

Källa: Se hela debatten

Publicerad: 2005-06-04 13:55:17