Initiativ krävs för att förhindra hatbrott

Debatt:

Enligt kriminologen Eva Tiby har mellan 15-24 % av lesbiska och bisexuella kvinnor utsatts för hatbrott. Homo- och bisexuella mäns brottsutsatthet är mellan 28-36 %. Detta ska jämföras med den generelle medborgaren som riskerar 4-6 % utsatthet av så kallad oprovocerat våld.

För mig, som i allra högsta grad lever i HBT-världen, är detta inget nytt. Varje dag anmäls 3 nya hatbrott – hatbrott med rasistiska eller homofoba förtecken. SÄPO har presenterat statistik som visar att antalet hatbrott ökar och att den största ökningen är inom kategorin homofobiska brott. En kombination av att fler vågar anmäla och en faktisk ökning av brott mot homosexuella, bisexuella och transpersoner är bakomliggande orsaker.

Alla känner vi till Facundo Unia. Han utsattes för våldsamt och hatiskt våld vid festligheterna under Stockholm Pride 2003. Ett stort antal nazistiska skinnskallar och National- och Sverigedemokrater protesterade mot homosexuellas rätt att existera. Protester som, inte helt oväntat, urartade i sten- och flaskkastning.

Varför är det just HBT-personer som blir utsatta för hatbrott och diskriminering? I vårt samhälle finns starka normer kring hur människor ska bete sig sexuellt och om hur män och kvinnor ska se ut och uppföra sig. De som inte passar in i dessa mallar kan uppfattas som avvikande, ”onormala” eller till och med sjuka. Detta är kanske inte konstigt med hänsyn till att fram till 1944 var homosexualitet kriminellt i Sverige och inte förrän 1979 upphörde man att betrakta homosexualitet som en psykisk sjukdom.

Stockholm, där de flesta hatbrott begås, måste som huvudstad gå i fronten mot hat, våld och aggression. Dessvärre kan jag inte märka något större initiativ för att förhindra att våldet mot HBT ökar. BRÅ borde till exempel initierat en samordningsgrupp för att skapa strategier mot den ökning som SÄPO beskrivit. Även politiska företrädare, företagsledare och andra borde agera som positiva opinionsbildare för att skapa en bättre attityd till HBT i Sverige. Polisens kompetens viktig, rättsväsendets kunskap och opinionens åsikter är helt avgörande för en förändring.

Vi har en hyfsat lagstiftning i Sverige för HBT. Men det räcker inte med en bra lagstiftning utan också ett hårt arbete för att inte människor på grund av sexuell läggning eller könsidentitet ska utsättas för brott.
Därför måste regeringen se till att polis och rättsväsende får den utbildning som krävs för att inse vad dessa brott grundar sig på. När Copacabana senast attackerades kategoriserade först polisen det som ”klotter” trots att det var uppenbart att attacken hade homofobisk grund.
Alltför många hatbrott leder inte ens till åtal och i andra fall används inte möjligheten till straffskärpning som lagen medger vid hets på grund av sexuell läggning.

Det som kallas hedersbrott berör även HBT-personer, både kvinnor och män.
Det har förekommit att HBT-personer mördats av sin familj eller att man begått självmord för att man inte varit heterosexuell och därigenom varit en ”skam” för familjen. RFSL Stockholms brottsofferjour har erfarenhet att gömma HBT-ungdomar som tvingats fly från sin familj, eftersom de utsätts för hot och påtryckningar att ändra sin sexuella läggning och livsstil.
RFSL Stockholms verksamhet behöver därför ytterligare stöd för att erbjuda hjälp och stöd för utsatta personer. HBT-personer har inte någon annanstans att vända sig eftersom vi har denna särskilda kompetens.

RFSL Stockholm initierade ett samordningsmöte hösten 2003 där vi bjöd in företrädare från justitiedepartementet, socialstyrelsen, HomO, polisen, forskare och företrädare för HBT-Sverige. Det var ett viktigt möte.
Dessvärre var det ändå inte riktigt vad jag hade hoppats på. Jag hade hoppats på fler ”tyngre” tjänstemän/politiker. Jag anser att det är ett bevis på att hatbrott inte tas på allvar.

Våldet fortsätter mot homosexuella, bisexuella och transpersoner. Det är bara genom en gemensam syn och att åtgärder vidtas som en minskning kan komma till stånd. För homosexuella, bisexuella och transpersoner ska väl känna sig trygga och ha samma rättigheter och förutsättning som heterosexuella?

Publicerad: 2004-11-16 15:16:20