Förutsägbar debatt om att älska sin nästa

Stockholm Pride 2004

”Älska din nästa” var namnet på debatten som hölls under onsdagseftermiddagen i Pridehouse. Med Mona Sahlin som moderator och kvick debattledare blev det en sansad men ”vi har hört det förr”-debatt om homosexualitet och kyrkan.
Om religion, människovärde och mänskliga rättigheter var underrubriken i paneldebatten där Stanly Sjöberg; pastor i centrumkyrkan, Carin Stenström; cheferedaktör på Världen Idag och Stefan Swärd; ordförande i evangeliska frikyrkan stod för åsikter som inte tilltalar homopubliken.
Henry Cöster; professor i teologi, Hans Ytterberg; HomO och prästen Lars Gårdfeldt stod för de homovänliga åsikterna.
Debatten inleddes med en kort presentation av deltagarnas ståndpunkter och sen diskuterades det kring homo och bisexuellas rätt att ingå äktenskap.
Carin Stenström; tidigare ledarskribent för DN och nu på kristna tidningen Världen idag, tycker att gaysamhället har totalitära krav på hur samhället ska se ut och tycker att vi borde hålla oss till sanningen och inte beskylla oskyldiga och dessutom överdriva till höger och vänster. Hatbrott och homolivsstil framställs inte alls korrekt i media och då gör Världen idag oss en tjänst genom att visa hur det är egentligen.
Vidare menar Carin Stenström att Gud gett oss människor regler och dessa ska följas. Sedan döms vi i slutändan om vi hållit oss till dessa. Det heterosexuella äktenskapet är grunden i samhället och ruckar man på det är vi illa ute, avslutade hon.

Hans Ytterberg representerar HomO; homoombudsmannen som är ett nationellt organ som ska verka för mänskliga rättigheter. Alla människor är födda till samma rättigheter och det finns det riktlinjer för fastslog han och att hela debatten är överdriven.

Stefan Swärd menade att heterosexuella äktenskapet måste slås vakt om. Det äktenskapet är grundpelaren i samhället. Han berättade vidare om hans nära vänner som ”brottas” med homosexualitet och kristen tro. När Lars Gårdfeldt påpekade att alla Stefan kände verkade ”brottas” med den kristna tron; fanns inget klart svar att ge och Stefan tystande.

Pastor Stanley Sjöberg tyckte att alla skulle vara vänner och kunna acceptera de andras åsikter. Vilket var ett onödigt konstaterande med tanke på den sansade debatten där alla faktiskt lyssnade på varandra och verkade respektera varandra.
Men när det gällde äktenskapet så var Stanly inte lika gästvänlig. Homosexuella ska inte få gifta sig. Visst kan man ha olika åsikter men i den här frågan är bibeln klar med vad som gäller.
Henry Cöster fastslog att alla ska ha rätt att ingå äktenskap och att det inte finns någon logik i att hindra folk bara för att folkbokföringskönen råkar vara samma. Ingen har rätt att hindra två parter att ingå äktenskap. Tidigare har man ju ändrat lagen så det kan ju inte vara så svårt. Kvinnlig rösträtt, kvinnlig myndighet och värnplikt. Allt detta kunde ju ändras, så varför inte detta.

Vidare framhöll Carin att flerpartnersystemet hos homosexuella är vanligare och att det är givet att homosexuella inte är lämpliga för äktenskap. Det är en livsstil och icke att beblanda med förälskelse och sexuell attraktion. Mona flikade in att det här med flerpartnersystem gäller heterosexuella också och syftade på den senaste skandalen med Svennis.
Dessutom han Carin slänga ur sig att bisexuella nog lever med både manlig och kvinnlig partner. Vilket rev ner protester från åhörarna.
Lars menade att Carin aldrig skulle haft den karriären ihon har dag om lagen inte ändrats; det står ju även att kvinnan ska vara underkastad mannen och tiga i församlingen i Bibeln…

Mona undrade hur Stanly kan känna sig hotad av homosexuella äktenskap när hon och hennes make inte gör det. Stanly hade inga svar att ge.
Lars hade en intressant synpunkt kring varför folk känner sig hotade. Att homopar får tillåtelse att vigas i kyrkan innebär ju inte att hetero blir av med sin rätt. Alla borde väl kunna ha rätten att ingå ett äktenskap?
Stefan menade att homointrädet i den äktenskapliga arenan utvattnar äktenskapet och då skulle man kunna få gifta sig med vem som helst. Carin passade då på att än en gång inflika att homosexuell kärlek bara handlar om sexuell lust och förälskelse och inte sann kristen kärlek.

När publiken kom in i debatten blev det ett antal inlägg från ett äldre garde som uppenbarligen kommit för att se Carin, Stanly och Stefan. En kvinna berättade om hur hon nog saknat en modersfigur och därför blivit lesbisk, nu var hon dock heterosexuell och menade att homosexualitet var något som bara var en fas. När Mona frågade om heterosexualiet också var en fas hade damen inte mycket att säga.
En annan man berättade om sin homosexualitet som han ”brottats” med men nu var glad och fri. Flera av åhörarna som fick säga något skulle bara mässa om kristna värderingar och att homosexualitet inte var naturligt.

Men det kom även in sunda åsikter. En kvinna, närstående Lars Gårdfeldt, önskade se sin vän och hans man gifta sig i kyrkan och hon menade att snacket om kärnfamilj är befängt och att samhället inte ser ut så idag.
Kvinnan, själv kristen, skämdes för de kyrkliga företrädarna som inte kunde tillåta de som älskar varann att ingå äktenskap, oavsett kön.
En homosexuell pappa till ett adopterat barn undrade avslutningsvis när han skulle kunna återvända till svenska kyrkan eftersom han lämnat den när han ansåg att den inte stöttar honom.
Mona menade att det var en bra fråga som fick avsluta en bra och intressant debatt.

Publicerad: 2004-07-29 12:20:14