Debatt

För det första så förekommer det ingen fri debatt om t.ex. homosexualitet i en kommunistdiktatur. Och där debatt saknas konserveras människors fördomar.
Yttrandefriheten är central i kampen mot intolerans. För det andra så betyder äganderätten mycket för bögars och lesbiskas frihet. I en marknadsekonomi kan regeringen visserligen vara homofientlig men tack vare äganderätten kan människor starta klubbar som vänder sig till HBT (Homo- bi- och trans)-personer. Privata fastighetsägare får hyra ut lokaler till gayorganisationer. Men i en planekonomi där staten och kommunerna äger i princip alla företag och fastigheter så kan homofoba eller rasistiska
makthavare, tack vare sitt ekonomiska monopol, effektivt stoppa initiativ från minoriteter de ogillar.

En gammal sanning är att alla kapitalistiska länder inte är demokratiska men däremot så är alla demokratier kapitalistiska. Motsvarande förhållande
gäller för homovänlighet. Det finns flera exempel på att även kapitalistiska länder har homofoba regeringar (ett aktuellt exempel är Bush-regeringen i
USA). Däremot så kan vi konstatera att alla homovänliga länder är marknadsekonomier.
Även globaliseringen som är så hånad av vissa vänstermänniskor har betytt mycket för många HBT-personer.. Tack vare ökade kontakter från väst så kan inhemska konservativa och förtryckande traditioner börja ifrågasättas. Att minska det globala ekonomiska och kulturella utbytet vore att svika homo- och bisexuella i fattiga länder.

Kapitalism, yttrandefrihet, äganderätt och globalisering är alltså företeelser som är bra för alla, och särskilt för bögar och lesbiska. I samtliga länder som är eller varit kommunistiska har homo- och bisexuella personer blivit förföljda och trakasserade.

Tidigare har svensk gayrörelse ibland varit något vänstervriden. Allt fler bögar och lesbiska inser dock att det är liberalismen, inte socialismen, som ger verklig möjlighet till mångfald och respekt för individuell olikhet.

Publicerad: 2004-01-24 19:06:02