Muf-bossen med gay rådgivare

Intervju

På MUF:s kontor i Gamla stan sitter ordföranden Tove Lifvendahl bakom datorn och håller just på att avsluta sin lunch. Operamusik dånar ut genom stereons högtalare. I bokhyllan står böcker med titlar som Frihetens grunder och Liberal Feminism. Tove är 28 år och inflyttad stockholmare från Arbrå, en stad som två gånger vunnit den föga smickrande utmärkelsen “Sveriges fulaste stad”. Hon har pojkvän och delad vårdnad om en katt.
Det där med katten låter väldigt lesbiskt i mina öron…
– Haha! Jag gjorde ett gaytest på nätet häromdagen. Jag blev “fördomsfri heterotjej”. Men jag fick högre gaypoäng än min pojkvän i alla fall.
MUF har länge krävt att homosexuella ska få rätt att prövas som adoptivföräldrar medan moderaterna inte är lika positiva (de är enbart för närståendeadoption). Varför tycker ni olika?
– Jag tror att det beror på flera saker och att det är många frågor som korsas i just den frågan. Dels inställningen till homosexualitet. Bara de tio senaste åren har homosexualitet blivit så mycket mer accepterat i Sverige. Så det handlar om såväl gayrättsfrågor, barnens rättigheter och självklart föräldrarnas. Dessutom tror jag att det i mycket är en generationsfråga. Vi är sju stycken på den här arbetsplatsen varav 2 är gay och det är inget konstigt idag. Men det är mycket som har hänt. Medelåldern i moderaterna är väl 67 år och där finns drag av värdekonservatism och en ingrodd föreställning om hur familjen ska se ut. Vi tror att tiden är mogen för förändringar medan de vill skynda långsamt.

Efter att förslaget om rätt till adoptionsprövning gick igenom i riksdagen gratulerade du de 6 ledamöter i ditt moderparti som röstade ja. Du skickade antologin Kärlek och Uppror till dessa personer…
– Det krävs oerhört mycket styrka och integritet för att gå emot sin partilinje. Det ska man veta. Och sedan tänkte jag “Åh vad jag är glad att det finns moderater som ni, det gör det lättare för mig att vara moderat”.
– En del tycker säkert att man är oansvarig när man applåderar de som går emot partiet, men jag tycker att man ska premiera individer.
Du betonade deras mod. Är det vad som krävs i den här frågan tycker du?
– Det är en av de viktigaste egenskaperna när man håller på med politik. Jag saknar det där modet hos många. Man måste våga för demokratins skull. Mod är en bristvara idag!
Även om det nu blev ett ja i omröstningen känns det som om det fortfarande finns ett starkt motstånd i denna fråga. Varför är det så tror du?
– Åter igen tror jag att det handlar om olika generationers inställningar. Men jag tror att man gör alla inblandade en otjänst genom att stämpla folk med negativa åsikter i den här frågan som homofober. Sånt här tar tid och man får för den sakens skull inte heller bekvämt låta folk behålla sin okunskap. Osäkerheten får aldrig styra. Visst kan det vara en balansgång, men jag tycker att det är viktigt att bestämma sig för vilken princip man ska ha.

Adoptionsdebatten som stundtals varit mycket livlig i många av landets tidningar har även kommit att innefatta adopterade och adoption över huvudtaget. Är det bra?
– Jag vet inte. Adoptionsrörelserna har fått spela en mycket stor roll i moderaternas inställning i den här frågan vilket är väldigt olyckligt. Man ser bara allt de dåliga – allt fokuseras på det. Jag önskar att det fanns en mer nyanserad bild från adoptionsrörelserna. Men oftast blir det bara en massa påhopp och personangrepp. En av mina vänner satt nyligen i en tv-sänd debatt om just adoption och blev utskälld efter noter av en av debattörerna eftersom han uppfattade henne som provocerande. Hon mådde för bra helt enkelt.

Du är själv adopterad. Tror du att det påverkar dig i ditt ställningstagande i den här frågan?
– Det tror jag inte. Om du menar i fall jag tänkt i banorna “hur skulle jag själv ha känt om jag vuxit upp i en homofamilj”, så nej. Jag kommer från en väldigt liten ort där tanken på att ha homosexuella föräldrar kändes väldigt overklig så jag tror inte ens att jag kan föreställa mig hur det skulle ha varit. Det är precis som i Änglagård, alla känner alla. En av mina bardomskompisar kom ut som homosexuell först efter det att han flyttat därifrån.
– Men jag tycker också att det är viktigt att betona att man aldrig bara är en sak. Jag har ju ingen identitet som enbart adopterad. Jag är mer än så.

Ett av de vanligaste argumenten mot homoadoption är att det inte bör tillåtas på grund av “barnens bästa” och att “folkmajoriteten är emot”.
– Vad folkmajoriteten för tillfället tycker kan aldrig vara en ledstjärna. Man kan aldrig springa dit alla andra går. Man måste fråga sig “vad vill jag leva i för slags samhälle” och “ska andra människor inte ha samma rättigheter som jag”
Några av de som framfört skrap kritik mot och som dessutom gått ut med att de vill göra detta till en valfråga är kristdemokraterna. Skulle du kunna tänka dig att i framtiden sitta i en regering med dem?
– Nu har jag inga ambitioner att sitta i någon regering överhuvudtaget. Men ja, jag skulle kunna se att moderaterna samarbetade med dem. I botten finns det ju en samsyn mellan de ickesocialistiska partierna, där man bland annat betonar individens frihet.
– På 70-talet kunde moderaterna ha blivit kristdemokraterna. Men vi har utvecklats mycket på 30 år.

En av de frågor som inte omfattas av lagförslaget är den om assisterad befruktning för lesbiska. Vad har du för åsikt i den frågan?
– Vi är helt klart för det. Det var synd att den frågan kom bort, tycker jag. Samma regler ska gälla för såväl hetero- som homopar.
Tycker MUF att homosexuella ska inkluderas i hetslagstiftningen?
– Vi tycker inte om särlagstiftningar överhuvudtaget. Jag tycker att det var dumt att det skrevs in. Vad händer nu med bisexuella och transsexuella? Genom att plocka ut speciella grupper säger man att de grupperna är mer okej än andra. Sedan tar den inte heller hänsyn till att ens sexuella läggning kan förändras.
Men behövs inte en sådan lagstiftning för att skydda speciellt utsatta individer och för att synliggöra ett specifikt våld?
– Lagar ska aldrig synliggöra – det ska politiskt debatt göra. Jag tycker att samma regler ska gälla oavsett vem man är. Att rösta igenom detta är första steget till att luckra upp och säga att lagen inte är lika för alla.

Ni vill även göra äktenskapsbalken dispositiv – vad innebär det och varför vill ni göra det?
– Det innebär att det inte ska vara någon skillnad mellan ett äktenskap och ett partnerskap. Samma rättigheter och skyldigheter ska råda för alla oavsett om man gifter dig med någon av samma kön eller inte. Målet är att det ska vara så fritt som möjligt så att individen kan välja.
Många politiker kallar sig idag feminister och partier säger sig vara feministiska. Gör du också det?
– Nej, inte längre. Efter att både Gudrun Schyman och Bo Lundgren gått ut och sagt att de var feminister kände jag att det var dags att sluta med det. Jag vet var jag står och behöver inte ha så många etiketter. Men vi har medlemmar som är engagerade i Liberala Frihetsfeministerna. Jag tycker att vi ska hitta ett eget personligt sätt att förhålla oss till saker och ting. Det är viktigt.

Ni fick RFSL:s pris guldlamdan tillsammans med de andra ungdomsförbunden, utom kd:s. Vad betyder ett sånt pris för er?
– Det betyder mycket! Jag har den på skrivbordet och tittar på den ibland.Vi är så dåliga på att visa varandra uppskattning och jag tycker att mod ska premieras i Sverige. Jag är nog den första MUF-ordförande som har en politisk rådgivare som är gay. Och jag tycker att kampen för rättigheter måste gå via enskilda personer. Vi är ett gäng MUF:are som av olika skäl känner att det är rätt att gå med i till exempel pridetåget. Men jag skulle aldrig beordra nån att gå med. Det är väl klart att det finns moderater som säger elaka saker om bögar och verkligen menar det elakt också. Och visst blir jag ledsen då, men samtidigt triggar det mig ännu mer att kämpa vidare med de här frågorna.

http://www.moderat.se

Källa: Moderaterna

Publicerad: 2002-07-14 12:00:00