Musik
[rating value=”4″]
Ett exempel är Frankie Valentine som visserligen är född i England men dom senaste åren har han varit fast dj på Berlinklubben Tresor, Valentine är en av veteranerna inom klubbmusiken och redan 1983 lät han höra talas om sig genom Visuals Got To Have Me han har sedan dess producerat skivor på olika lablar som inte är så kända för oss här i Sverige t.e.x Estereo Records, Kooky Groves, Icon Records för att nämna några.
Men det är först nu han ger ut sin debutskiva: Below The Radarpå Wien baserade Sunshine Enterprises-labeln och med tanke på skivans sound så passar den labeln som hand i handske,för även om första låten Cocoon har ett sound som gör att man direkt tänker på trance musiken så misstar man sig, för Valentine är mycket inspirerad av latinamerikanska rytmer och sound vilket understryks av att han har döpt en låt till Brasil 1 som med sina trummor och sound direkt får en att associera till Brasilien
Men Valentine har ett ett större inspirationsområde än så! Tydligaste exemplet på det är titellåten som innehåller både tunga trummor och jojk! Även om skivan ibland blir lite väl jazzig så är det en bra skiva som växer för varje lyssning.
Om det är vokalhouse med med bra sväng man söker så ger det tyska skivbolaget Efa ut många samlingar och soloartister inom den genren, ett exempel är volym 2 i deras serie Inhouse där man friskt blandar kända och okända artister som t.ex Georg Levin och Meitz från Jazzanova, Glance med Marlene Johnson som inleder hela skivan med den djupa lite jazziga Everyday vilken är en av skivans höjdpunkter
Även här möts vi av ett sound som inte direkt låter som vokal housen från USA och England, vilket märks i bl.a Soca Invitation To Soca där kombinationen trummor, saxofon, flöjt är enormt medryckande, andra höjdpunkter på skivan är t.e.x Needs Walking Thru Circles som börjar lite försiktigt och sen bara ökar och ökar för att sluta i en rejäl dansgolvsvältare,en annan dansgolvsvältare som är värd att nämna är Matthew Boones feat J Vieiras Meu Corao/Lebocca Project Remixsom har ett riktigt bra pumpande sound och en sångerska som viskar fram orden.
Även inom genren lugn elektronisk musik så finns det skivor som är intressanta, en grupp som man inte har hört talas om så mycket här i Sverige är Sin, men i Österike,Tyskland,Italien är de väldigt stora, och har bl.a. varit förband till Nick Cave på en av hans spelningar i Wien
Bandet bildades redan för ett tiotal år sedan och var då en trio men är numera en duo bestående av Mona Moore och Andy Orel, bl.a så var de först med att inkludera en Kruder Dorfmeister-mix på en av sina skivor
Detta är ett mycket speciellt band som gör alla sina inspelningar i ett vardagsrum ombyggt till inspelningsstudio, och inspelningstekniken består i att sitta och leka fram diverse elektroniska ljud och resultat blir riktigt bra!
Deras senaste skivan heter Kissing och tog enligt uppgift ett år att spela in och man visade lite av sin egenhet i att man gjorde en cover på en av rockvärldens mer kända låtar: Velvet Undergrounds Venus In Furs både den låten och övriga låtar har ett väldigt eget sound där en av dom viktigaste bitarna är Mona Moores hesa viskande röst som gör att man fastnar direkt. Moores sätt att sjunga gör också att texterna blir intressanta trots att man när man läser dom i det bifogade texthäftet kan tycka att dom är rätt.
Ska man sammanfatta så kan man säja att ovanstående skivor är helt klart värda 4 QX var, och det är roligt att hitta skivor som inte direkt låter som det man är van vid från USA och England.
Publicerad: 2002-04-02 14:00:00
Uppdaterad 2018-03-13
Hjälp oss att komma ut
För att QX som månads- och nyhetstidning skall kunna fortsätta ge röst åt regnbågssamhället i hela sin fantastiska bredd behöver vi ditt stöd!
Som prenumerant får du månadstidningen digitalt före alla andra och du kan även välja att få den hemskickad. Med ditt stöd kan vi fortsatt komma ut!
