Adoption
– HomO stöder kommittéförslaget att avskaffa de rättsliga skillnaderna mellan homo- och heterosexuella när det gäller möjligheten att adoptera barn och att utses till särskilt förordnade vårdnadshavare, säger George Svéd, tillförordnad Ombudsman mot diskriminering på grund av sexuell läggning. HomO. Den debatt som betänkandet skapat visar hur lätt äpplen (möjligheten att prövas som adoptionsförälder) blandas med päron (bedömningen i det enskilda fallet).
HomO menar att de remissinstanser som säger nej till kommitténs förslag att öppna adoptionsmöjligheten även för samkönade par, saknar sakliga skäl.
HomO påpekar i sitt remissvar att Europadomstolen slagit fast vad som gäller i Europa för att människor inte skall diskrimineras på grund av sin sexuella läggning.
Denna ”rör den mest centrala delen av privatlivets helgd och att det därmed måste finnas särskilt starka skäl för att det allmänna skall kunna inskränka rätten till likabehandling av skäl som hänger samman därmed”.
HomO menar att det inte finns starka skäl till att inte låta samkönade par prövas för adoption. Och lägger till att bevisbördan för eventuella starka skäl ligger hos de som avstyrker kommitténs förslag.
HomO ger i sitt remissyttrande även ett exempel på där det uppenbarligen är i barnets intresse att bli adopterad. De nämner antydningsvis ett nu aktuellt fall om en flicka som i Sverige nekas bli adopterad av sina två pappor.
”Ett homosexuellt par som bott och arbetat länge utomlands och som under flera år där tagit hand om ett föräldralöst barn, bestämmer sig för att flytta hem till Sverige igen och ansöker om att få adoptera barnet. Både detta och alla andra exempel kan dessutom varieras på så sätt att barnet självt vill bli adopterat av just detta par, att barnet är så pass gammalt att det enligt svensk rätt skall få komma till tals och att barnets egen uppfattning i adoptionsfrågan skall tas stor hänsyn till. Barnet kan vidare ha hunnit bli myndigt och alltjämt vilja bli adopterat av just det aktuella paret. Att likväl hålla fast vid en lagstiftning som inte tillåter berörda myndigheter och domstolar att i sådana fall ens göra en saklig prövning av adoptionsfrågan utifrån det berörda barnets bästa är naturligtvis en orimlighet. En sådan lagstiftning kan helt enkelt inte anses sätta barnets bästa i främsta rummet.
Orimligheten blir än mer uppenbar när man betänker att det i samma hyreshusuppgång som det sökande homosexuella paret i exemplet ovan mycket väl kan bo ett annat homosexuellt par som har gemensamt adoptivföräldraskap om ett barn efter en transkulturell adoption som lagligen genomförts utomlands, och som enligt svenska internationellt privaträttsliga regler gäller
automatiskt – dvs. utan någon prövning alls – också i Sverige.
– Vi tycker också det är riktigt att göra det möjligt för lesbiska par att kunna få assisterad befruktning inom den allmänna hälso- och sjukvården. Detsamma gäller kommitténs förslag om rättslig reglering av föräldraskapet för barn som tillkommit genom assisterad befruktning, säger George Svéd.
– Det har nu genomförts ett massivt forsknings- och utredningsarbete om homosexuellt föräldraskap. Sammanfattningsvis har det inte framkommit något som tyder på att det skulle medföra mer negativa konsekvenser för barns välmående och utveckling att växa upp med homosexuella föräldrar än med heterosexuella, avslutar HomO.
Publicerad: 2001-07-03 15:58:04
Uppdaterad 2016-11-15
Hjälp oss att komma ut
För att QX som månads- och nyhetstidning skall kunna fortsätta ge röst åt regnbågssamhället i hela sin fantastiska bredd behöver vi ditt stöd!
Som prenumerant får du månadstidningen digitalt före alla andra och du kan även välja att få den hemskickad. Med ditt stöd kan vi fortsatt komma ut!
