Myten om Medea är den grymmaste av alla och trots sina två tusen år på nacken ständigt aktuell. På lördag blir Euripides tragedi till en opera för sjunde gången i historien, men för första gången av en svensk kompositör. Tonsättaren Daniel Börtz är varken främmande för nutida hedersvåld eller antikt drama och är mannen bakom operorna Svall (om mördade Fadime och Pela) och Backanterna, den senare regisserad av Ingmar Bergman och en av Kungliga Operans största succéer genom tiderna. Författaren Agneta Pleijel och översättaren Jan Stolpe har uppdaterat Euripides drama och den som får greppa kniven som en modern Medea är operahusets hemmahjältinna Emma Vetter. I uppsättningen gör även Jonas Malmsjö en talroll.
För den som råkade missa mytologilektionerna i skolan har trollkunniga Medea hjälpt hjälten Jason att stjäla det Gyllene Skinnet från hennes hemland. De lever lyckliga med två barn till dess att Jason överger Medea för prinsessan Krösa-Maja, förlåt Kreusa (kunde inte låta bli). Efter lite medling får Medea en natt på sig att ta adjö av sina barn. Den natten skickar hon en förgiftad slöja till Kreusa och sticker sedan ned sina barn. Hon visar upp den blodiga kniven för folket, kliver på en vagn dragen av drakar, sätter eld på ett tempel och kör rakt in i det.
Det var rollen som den galna grekinnan som blev en glamorös grekinnas stora lycka – eller olycka. Som första icke-italienska sopran genom tiderna fick Maria Callas sjunga huvudrollen när La Scala 1953 öppnade säsongen med Cherubinis 1700-talsversion av operan. Callas hade i åratal hånats i pressen för sin stora övervikt. När Medea äntligen gjorde entré mot slutet av den första akten i den ovanligt mörka iscensättningen kom Callas ut i en röd klänning och 30 kilo lättare än tre månader tidigare. Sensationen var ett faktum, rubrikerna var hennes och kvällen blev La Divinas internationella genombrott. Det ryktas också om att det var just denna kväll redarkungen Aristoteles Onassis såg henne för första gången. Men det är en annan tragedi.
Medea var under operakonstens första två sekel ett populärt ämne till opera och Marc-
Antoine Charpentier skrev 1694 den första i raden av sju. Den glömdes bort, och ett sekel senare komponerade italienaren Luigi Cherubini den version som oftast ges ännu idag. Under det viktorianska 1800-talet blev det sällsynt med våldsamma kvinnor i operavärlden, men det stoppade inte Medea. Bellinis populära kioskvältar-opera Norma med örhänget Casta Diva är en friserad variant av temat förlagd till Frankrike under romartiden där Medea omdöpt till druiden Norma i slutet skonar sina barn men offrar sig själv. Under början av 1900-talet dök det slutligen upp en annan hämndlysten grekinna i och med Strauss klassiker Elektra. Sedan var det fritt fram för hotfulla kvinnor inom operan igen. Idag är det 2000-tal och dags för en ny urpremiär av en Medea. Med en svensk som står för fiolerna. Music Maestro Börtz!
Fotnot: Medea ges vid sex tillfällen på Kungliga Operan med start 23/1. Den 13/2 sänds den som liveföreställning direkt på biografer över hela landet.
Uppdaterad 2016-12-30
Hjälp oss att komma ut
För att QX som månads- och nyhetstidning skall kunna fortsätta ge röst åt regnbågssamhället i hela sin fantastiska bredd behöver vi ditt stöd!
Som prenumerant får du månadstidningen digitalt före alla andra och du kan även välja att få den hemskickad. Med ditt stöd kan vi fortsatt komma ut!
