En queer kamp mot väderkvarnar

– Vi spelar roller hela tiden. Stycket var grabbteater innan, nu är det med tjejer. Fortfarande är det provocerande att leka med uttrycken, berättar Andreas Boonstra som regisserar
Berättelsen om Don Quijote är en lek med det som är sant och det som är påhittat. Han slogs mot väderkvarnar som han trodde var jättar och han hade en vapendragare vid namn Sancho Panza som gillade att dricka vin ur en säck. Don Quijote är en nörd som lever i en idealiserad bild av riddartiden, och berättelsen i sig driver med företeelsen män som är ohämmat intresserad av en sak. Andreas Boonstra säger att det blir ännu mer spännande när man ändrar kön på rollfigurerna.
– Man får syn på könet tydligare om man inte gör det parodiskt. Det här är inte drag, det är roligt utan att det blir på endera könets bekostnad, berättar han.
Andreas Boonstra konstaterar att det händer något när en kvinna går in och tar den plats mannen har på en scen, som exempelvis när hon kommer in och sätter sig inför publiken och själv tycker att hon är ”skön”.
– Det blir en provokation som tydliggör den patriarkala strukturen, säger han.

Som en ytterligare tvist utger sig skådespelarna Josefin Ankarberg och Niki Gunke Stagnertz vara de manliga aktörerna Andreas Boonstra och Mathias Olsson.
– I vår tappning blir föreställningen en verklig meta-berättelse, helt i originalets anda och det tycker jag som regissör är spännande.
Hur artar sig det queera förutom det som du har berättat?
– Karaktärerna i berättelsen är ett av de första manliga radarparen över huvud taget. I berättelsen finns inga framträdande kvinnor, så finns det en erotisk laddning är det mellan dem två. Sedan här det ju leken med könsrollerna. Resten får man läsa in själv.
Don Quijote – Killar säljer, spelas på Moment teater.
Nypremiär 12 november.