”Jag vill ge en gladare bild av döden!˝

Det är faktiskt inte mindre än tredje gången Gerhard Blum, 60, ställer ut på Riche. Inom konst- och modevärlden är han sedan länge ett välkänt namn, och han kan se tillbaka på ett synnerligen spännande liv – inte bara som konstnär, utan även som framgångsrik hår- och modestylist.
Gerhard kommer ursprungligen från en liten by i sydvästra Tyskland, men har bott i Sverige till och från sedan han var 29. Till en början arbetade han mest med mode, bland annat som stylist för Mikas modellagentur, där supermodellen Emma Sjöberg blev en av hans favoriter. Innan dess hade Gerhard en karriär som frisör och hårstylist i London där han jobbade med dåtidens kändisar som Boy George och Divine.
– I London blev jag känd för mina ”crazy hair-frisyrer”, och blev inbjuden av Björn Axén till Stockholm för att visa dem det senaste inom hårmode. Jag skulle stanna tre veckor, men blev förälskad i Sverige och valde att stanna. Jag lärde snart känna Stockholms ”gayelit”, bland annat Tyler Brûlé som startade tidningen Wallpaper, berättar Gerhard.
Han har haft samma arbetsstudio i en källare på Södermalm sedan 1984. Den är från golv till tak fylld med både färdiga och ofärdiga konstverk, färger, foton, bilder, kartonger fyllda med saker, och en massa annat han samlat på sig genom åren.
– Jag har länge gjort konst på temat ”Kings, Queens & Penises”. Men alla mina kungar och drottningar är transgender, alltid nakna och ofta med en röd penis. Det handlar inte alls om monarki, utan om att alla är sin egen kung eller drottning, berättar Gerhard.
Han använder numera ofta Swarovski-kristaller för att förgylla sina konstverk.
– Swarovski-kristallerna gör mina tavlor ”royal”. Markus Swarovski, en av ägarna, samlar på min konst och vi har ett bra samarbete. Jag älskar Swarovskis, både kristallerna och familjen!
Gerhard Blum har på senare år pendlat mellan Stockholm och Berlin, där han också har haft en ateljé, och tidigare även i österrikiska Innsbruck och London. Men sedan pandemin är Stockholm Gerhards fasta plats i livet. Dock har han ett litet förbehåll när det gäller den stockholmska konstscenen:
– Konstscenen i Stockholm är lite ängslig och tillrättalagd jämfört med den i Berlin som är mycket mer ”storstad” i sitt uttryck. Jag brukar kalla Berlin för Europas Bangkok.
När började du alls intressera dig för konst?
– Jag har alltid varit intresserad av konst och mode, ända sedan jag var barn och gick i Waldorfskola. Min mamma fattade väldigt tidigt att jag var gay och har alltid stöttat mig, så även i konsten. Hon var fantastisk!
Det är faktiskt Gerhard Blums mamma, där hon ligger på sin dödsbädd, som pryder det centrala konstverket i Gerhard Blums kommande utställning ”The Window of Death” som öppnar på Riche den 11 augusti.
– Fast just den tavlan är inte till salu, man kan ju inte sälja sin mamma! konstaterar Gerhard med ett skratt.
Sex större och 150 mindre tavlor kommer att pryda den populära Stureplans-restaurangen i en månad. Utställningens tema är döden, ett ämne Gerhard själv numera starkt kan relatera till. I december fick han nämligen en cancerdiagnos, cancer i bukspottkörteln, och har sedan dess genomgått omfattande behandlingar.
– Läkarna säger att jag har mellan ett halvår och två år kvar att leva, men det är bara struntprat, jag ska lura döden, säger Gerhard med eftertryck och tillägger:
– Men jag är inte rädd för döden, jag har ju begravt både min mamma och min pappa. Jag älskar hur de ser på döden i Syd- och Mellanamerika, där man firar döden och klär den i skarpa neonfärger. Jag tror på ett liv efter döden och vill ge en gladare bild av den!
Gerhard berättar att han redan gjort sin egen gravsten, som ska stå på samma grav i hans barndomsby där hans föräldrar och äldre släktingar redan vilar. Hans stjärntecken väduren kommer att pryda den.
– Vädurar är starka och målinriktade människor, kommenterar han.
Hur vill du bli ihågkommen efter att du gått bort?
– Som en fri människa som alltid gjorde det han själv ville i livet.
Gerhard Blum har även väldigt konkreta planer på hur han ska bli ihågkommen av eftervärlden – hans önskan är att lägenheten på Söder ska bli ett museum till hans minne.
– Hela lägenheten är som ett jättestort konstverk, den är fantastisk! Jag kommer att bilda en stiftelse som får ansvar för den efter att jag är död.
Vad inspirerar dig i din konst?
– Jag är autodidakt och har bland annat inspirerats av den japanske konstnären Yayoi Kusama. När det gäller svenska influenser har jag sedan jag var liten gillat Pippi Långstrump och Emil i Lönneberga, ha ha. Jag tycker om konstnärer som har en egen stil, exempelvis Lena Cronqvist och Madeleine Pyk. Och självklart Hilma af Klint, och Selma Lagerlöf! Det finns många stora svenska konstnärer.

Om du vill se mer av Gerhard, hans konst och underfundiga filmer – kolla gärna in hans Instagramkonto @gerhardblum.