Idag gör Oskar ”Komma ut”-monologen för 1000:e gången!

Grattis till 1000 Oskar!
– Tusen tack får jag väl säga då ! (skrattar)

Nu har du spelat ”Komma ut” 1 000 ggr i skolor och på pridefestivaler etc både i Sverige och utomlands, hur har den här resan varit?
– Den har varit helt otrolig! Jag har så svårt att ta in att jag faktiskt har spelat den så många gånger. Jag har träffat så många fina människor och fått höra och läsa historier från personer som har rört mig till tårar vid så många tillfällen att jag har tappat räkningen. Det mäktigaste är ju alla de gånger som jag får meddelande via Instagram där unga som gamla skriver att de tack vare föreställningen vågar ta steget att komma ut. I princip händer detta varje vecka. Kan jag hjälpa en person vid varje framförande känns det otroligt fint och viktigt.

Några föreställningar som sticker ut?
– Det är klart att jag inte sticker under stol med att urpremiären under Karlskrona Pride (Oskars födelsestad, red. anm.)  var extra nervös och underbart urladdande. Jag besökte även Island och Sveriges ambassad 2019 när Håkan Juholt med fru Åsa bjöd in svenskar för att se ”Komma ut”. Det kändes stort! Nu i höstas spelade jag dessutom för första gången på dessa snart sex år för en paddelförening i Stockholm i samarbete med RF-SISU Stockholm. I och med att ingen annan idrottsklubb har bokat in mig förut var det så klart en milstolpe som gjorde mig stolt

Klimatet i Sverige har hårdnat en del sedan du började spela den, SD är större, regnbågsflaggan får inte hissas i vissa städer, dragqueens som läser sagor för barn ifrågasätts av politiker som vill förbjuda dem, är det här något du märker av i klassrummet?
– Ja, tyvärr. Det har blivit mer ifrågasättande varför vi hela tiden ”vill synas och höras” och varför Pride behövs? Den typen av frågor var inte så vanligt innan det blev regeringsskifte.

Vet du ungefär hur många elever du spelat den för genom åren?
– Oj! Nej… Men det är ju i snitt 30 elever i en klass, men ibland har det varit två klasser och ibland har det varit vuxenpublik också. Men jag har nog spelat den för 40 000 elever kanske.

Hur ser bokningarna ut framöver?
– Det bokas på väldigt bra. Senast igår var det en kommun i Västsverige som bokade upp 18 föreställningar för alla klasser i årskurs 8. Jag märker att det alltid blir en motreaktion när hatet visar sitt fula tryne. När jag besökte Sölvesborg där högstadiet inte fick hala Pride-flaggan på skolgården blev det en motreaktion inomhus och där företag, butiker och privatpersoner valde att visa sin stöttning för HBTQ+-personer. Jag har nog aldrig besökt en stad med så många Pride-flaggor svajande i luften och dekorerade synligt i skyltfönster.

Blir det 2 000 föreställningar om fem år?
– Ja, det är klart att jag får sträva efter det. Nu har jag ju mina två kollegor Viktor Flarkell och Petter Snive som spelar parallellt med mig. Tillsammans är vi nog snart uppe i 1 300 föreställningar, så det beror på hur man räknar på det. Dessutom finns översättning av ”Komma ut” till finska, tyska och engelska och så snart dessa översättningar är på rull räknar jag med att det går snabbare än så att komma upp i det antalet…