Elvaåriga Marcus är hemma själv, eftersom mamma är bortrest. Han tar på sig en av mammas bh:ar och stoppar in toapapper i kuporna, så att det ska se ut som om han har bröst.
– Jag kommer ihåg att jag blev så oerhört upphetsad av att se mig själv i spegeln. Jag onanerade, men skämdes jättemycket efteråt.
I dag skäms inte Marcus Linda längre. Han väljer att klä sig ”kvinnligt” när det passar och ”manligt” när det passar.
– Det brukar bli fyra dagar som kvinna och tre dagar som man, lite 50 50. Det är ju jobbigare att klä sig som kvinna, då skäggstubben måste bort och det blir varmt med höftvadderingen. Men man känner sig väldigt vacker och det är härligt med kurvor och smycken!
Marcus Linda är så pass bekväm i den han är att han även i sin yrkesroll, som lärarassistent på Ädelfors folkhögskola i Vetlanda, väljer att klä sig i det som känns rätt.
Han pendlar varje vecka från Göteborg till Vetlanda och seriealbumets handling utspelar sig på ett tåg. Albumet är självbiografiskt och huvudpersonen är nästintill en kopia av Marcus Linda.
Det är han som skrivit manus och serierna tar upp saker och ifrågasättanden som transpersoner dagligen möts av.
– Många tror att det är ett skådespel att transa, eller att det är som en dragshow. Men för mig är det allvar. Det här är den jag är. Därför är det lite jobbigt när folk kommer fram och ska klämma på mina bröst. Det är ju inget skämt!
Seriealbumet handlar alltså om fördomar och om att våga leva som den man är.
– Det är skönare att göra saker öppet och jag vill inte känna mig bunden av könsnormer. Människor borde få välja hur de vill leva sina liv och sluta begränsas av traditioner och normer, som säger åt oss hur män, respektive kvinnor ska vara.
För Marcus Linda har det inte alltid varit lätt, utan han har stått inför många val. Ett av dem var att välja mellan sin flickvän och ”transandet”.
– Eller det kanske hade tagit slut ändå, men hon sa att hon inte kunde tända på mig när jag har tjejkläder på mig.
Vissa av Marcus Lindas kompisar har också haft svårt att acceptera hans ”klädval”.
– Jag skulle på en weekendresa med några barndomsvänner och de ville verkligen inte att jag skulle klä mig som tjej. De var rädda att jag skulle bli nerslagen eller hamna i bråk.
I samband med Stockholms internationella seriefestival, den 26 till 28 april, släpptes minst 1 500 exemplar av det nästan 150 sidor tjocka seriealbumet, som kallas Transit.
– Sverige ses som ett u-land när det gäller seriealbum. Här släpps det ungefär 300 per år, medan det i Frankrike släpps ungefär 5 000. Många tycker att serier inte är riktiga böcker, men jag tycker att det här är ett väldigt viktigt projekt och det är faktiskt dags att vi uppmärksammar t:et i hbt också.
Uppdaterad 2018-05-02
Hjälp oss att komma ut
För att QX som månads- och nyhetstidning skall kunna fortsätta ge röst åt regnbågssamhället i hela sin fantastiska bredd behöver vi ditt stöd!
Som prenumerant får du månadstidningen digitalt före alla andra och du kan även välja att få den hemskickad. Med ditt stöd kan vi fortsatt komma ut!
