Maskeradbal i stan

Att konspirera och ta livet av en kung var ingenting ens Italiens störste kompositör kunde komma undan med under det politiskt instabila 1850-talet. Trots att historien kring Gustav III fabulerats om till ett Hollywood-drama där den i verkligheten gossglade perukkungen har en passionerad affär med attentatsman Anckarströms hustru Amelia, slog den hårda censuren till långt före premiär och verket fick ta nya och olika vägar. Först hann kungen av Sverige bli till Hertig av Pommern innan censuren skickade handlingen över Atlanten och förvandlade regenten till brittisk guvernör i Boston – och operan kunde ha premiär. Sedan dess har storsångare som Jussi Björling, Maria Callas, Placido Domingo och Birgit Nilsson under 150 år konspirerat, lidit, älskat och mördat hit och dit och på alla världens stora scener.

Många vill kalla Maskeradbalen för en svensk nationalopera, men det svenskaste som står att finna i det av italiensk passion till sista notbladet sprängfulla dramat, är en lätt mörk menuett och rollnamn som Ulrica eller Fru Arvidsson. Även i modern tid har verket varit politiskt sprängstoff, då den amerikanska sångerskan Marian Andersson så sent som år 1955 blev den första färgade kvinna att framföra en solistroll på Metropolitan. Det renderade i förstasidesrubrik på The New York Times som klassade det som den viktigaste händelsen i amerikansk musikhistoria när det gällde rättigheter och rasåtskillnadspolitik. När Malmöoperan för några år sedan tog på sig masken satte man Palme-mordet i centrum och bytte ut pudrade peruker mot fyrkantiga attachéväskor. När Stockholm nu åter står som spelplats för det 240 år gamla konungamordet är det med helt olika produktioner och förutsättningar.

Först ut var Folkoperan med premiär i september. Den nye konstnärlige ledaren Mellika Melouani Melani avdramatiserade direkt Folkoperans nedbantade orkester genom att helt enkelt låta solisterna ta hand om ouvertyren. Sedan vänds allt både upp och ned och kors och tvärs genom hela operan på ett både lekfullt, allvarligt och framför allt engagerande sätt. Verket tar vägar via granskog till svandöd, harakiri-knivar och allsång på skansen. Självklart med Folkoperans nya signum: män i klänningar och en uppblåsbar Barbara. Mest överraskande är en mycket välsjungen Wagner-duett ur Tristan och Isolde, en snygg passning mitt i den opera som kallats ”en italiensk Tristan”. Textmaskinen lever ett eget liv och det är aldrig långt till skratten i en uppsättning som också med öppna armar välkomnar den som ännu inte upplevt sitt första operamord på scenen. Det slarvas ingenstans med sången och den debuterande kungen Yinjia Gong tar väl hand om sina dubbla (!) Amelior, Paulina Pfeiffer och Lisa Carlioth. Dessutom får vi se Anckarström endast iförd kalsong och pistol, och Ulrika Tenstam som spåkvinnan Ulrica/Fru Arvidsson är snyggt skräckinjagande i en av operavärldens läskigaste arior.

Kungliga Operan rullar ut premiärmattan. ”Originalhuset” stämmer upp i ett fulltaligt orkesterdike och laddar med spännande sångare när man med höjdtoner och full kör skall försöka ta greppet på kungen bakom masken. Andrea Carè är ett ståtligt italienskt stjärnskott som tar sig an kungarollen. Luciano Pavarottis gamla tenorelev är en äkta spaghettihjälte som redan debuterat på La Scala i Milano. Som sin Amelia får han husets nuvarande stjärnsopran Emma Vetter. Ängelholms stolthet Susanne Resmark har gjort sig ett namn som en av världens mest eftertraktade dramatiska mezzo-sopraner och sjunger såväl i New York som Berlin och London. Den mörka rollen som Ulrica/Fru Arvidsson räknas som en av hennes allra bästa.

Premiären blir den 394:e föreställningen i ordningen av Maskeradbalen i Kungliga Operan. Eller egentligen den 395:e.
”Givetvis är det en poäng att uppsättningen hände på just samma geografiska plats. Men Verdis opera handlar ju först och främst om svek och makt”, säger regissören Tobias Theorell som tycker det skall bli roligt att använda 1700-tals kostymen men samtidigt vara extremt fri från den. Tobias Theorell var faktiskt med när skotten senast ekade på Operan, då han under ingick i barnkören bakom namn som Nicolai Gedda, Ragnar Ulfung och Siv ”Sivan-Divan” Wennberg i den uppsättning som hade premiär 1985.

Det var faktiskt inte skådeplatsen i Stockholm som var först i landet med Maskeradbalen, utan Stora Teatern i Göteborg som redan 1860 stämde instrumenten. År 2012 återupprättar huvudstaden äran med råge. I två operahus. Music Maestro!

Kungliga Operan: 24 nov – 7 jan