Boken handlar om mamman Lisa som en dag bestämmer sig för att göra uppror. Hon inleder även en kärleksrelation med den vilda kvinnan Lea, som vägrar att leva livet som alla andra.
Hör ni flatornas glädjerop? Det gör jag.
Det här är din första roman. Grattis! Kan du berätta lite om boken?
– Boken handlar om Lisa som har fastnat i förväntningarna av vad en kvinna ska vara – en fantastisk fru, en duktig mamma, en sexig älskarinna och som samtidigt förväntas göra karriär. När hon väl har bildat familj upptäcker hon att hennes man Mattias inte är med på noterna, utan att det endast är hon som får dra lasset. På jobbet blir hon förbisprungen av yngre manliga kollegor, trots att hon besitter mer förmågor och kunskaper än vad dem gör. Till slut tröttnar Lisa på all ojämlikhet och bestämmer sig för att göra uppror. Hon förälskar sig också i en kvinna som hjälper henne att slå sig fri. Boken handlar även om att slippa etiketter och att bli respekterad för den man är. Resten vill jag lämna till läsaren, säger hon med förhoppningen om att inte avslöja alltför mycket om innehållet.
Hur väcktes idén om kärleksrelationen mellan två kvinnor?
– Det har samlats en ilska inom mig. Att homosexuella alltid ska behöva redogöra vem de har sex med. Ilskan har vuxit fram allteftersom, bland annat genom böcker som jag har läst. Till exempel Stjärnor utan svindel av Louise Boije av Gennäs eller Hur man närmar sig ett träd av Eva Dahlgren. Eva skriver om tvånget att behöva ”komma ut” och om hur pressen jagar kända personer som är homosexuella. Och såklart även Jonas Gardells bok Torka aldrig tårar utan handskar. Det har även vuxit en vilja att visa att all kärlek är fantastisk, skitjobbig och lika mycket värd. Några etiketter eller godkännanden från andra ska aldrig behövas.
Johanna tror att många kvinnor kan känna igen sig i en längtan av att bryta sig loss från en grå och trist vardag, framför allt när de lever i en ojämlik och destruktiv relation med en man.
– För ungefär tio år sedan separerade min man och jag tillfälligt. Vi ville utforska om vår kärlek fanns kvar eller om vi bara var kompisar. Vi möttes av många reaktioner. Kvinnor viskade till mig ”tänk att du vågar” eller ”jag och min man har inget gemensamt längre”. Det är många som vill, men som inte vågar ta steget. Att vara kvinna innebär många förväntade roller och framför allt förväntas man vara den som håller ihop familjen.
Är boken baserad på verkliga händelser eller är det fiktion?
– Det är hittepå rakt igenom. Jag har levt med samma karl i 30 år, säger Johanna med ett skratt och fortsätter:
– Jag har inkluderat vissa delar av mitt liv, som när jag tyckte det var svårt att räcka till som småbarnsmamma. Min kompis som är lesbisk var testläsare och gav sin syn på hur jag har skildrat den lesbiska relationen. Hon blev positivt överraskad och tyckte det var kul att jag valde att skriva om just kärleken mellan två kvinnor.
Vad hoppas du kunna göra med boken? Vad vill du förmedla till läsaren?
– Jag vill visa upp en spegel till andra kvinnor. Det här är vardag för många – att kvinnan bär hela relationen medan mannen glider fram. Jag hoppas att boken är lätt att greppa för läsaren och att den når ut till många i liknande situationer. Jag hoppas även att människor kan få syn på sig själva och ställer sig frågan ”är det rimligt så som vi har det hemma?”. Att dom vågar ifrågasätta och sätta ned foten.
Johanna frågar mig om jag har sett kontot mansbebisar på Instagram. Hon säger att kontot inspirerade henne att skriva romanen.
– Det är kvinnor som skriver gästinlägg om hur deras män beter sig. Man blir så förargad på karlar. Ibland är inläggen skrattretande men ibland är de även skrämmande. Du borde börja följa dem.
Läs mer om boken HÄR.
Uppdaterad 2021-09-22
