Troligen den första lesbiskt färgade partyklubben i Stockholm var jazzsångaren och musikern Diana Millers Blue Note på Kungsgatan 67.
Klubben låg inne i den idag sedan länge rivna Centrala Saluhallen.
Den legendariska trans och lesbiska aktivisten Eva-Lisa Bengtsson berättar i en artikel av Ida Therén i tidningen Bang att det var ett litet ställe med röda galonsoffor. Omkring 50-100 personer fick plats i lokalen, bedömde hon.
”Ett väldigt rörigt ställe”, berättar en annan kvinna för forskaren Sam Hultin, efter att hon besökt klubben.
Kvinnan gick med en mer erfaren väninna till en maskerad-kväll.
”Hon gjorde sensation genom att gå dit barbröstad”, berättar hon och konstaterar att ”ingen blev utkörd” från Blue Note.
En kvinna från Norrköping som besökte Blue Note flera gånger berättar: ”Man gick ner för några trappor och det var väldigt spännande”. Om publiken minns hon att ”det var väldigt många tjejer som hade nylonskjorta och slips.”
I Dagens Nyheter den 13 juni 1965 skrivs ett stort reportage om lite tuffare klubbar i Stockholm.
Blue Note kallas där ”ovanligt”: ”Ett före detta ölsjapp” som blivit musikkafé. ”Inredning och yttre entré vill föra besökaren söderöver” Och blir det som Miller vill så kommer stället bli ett Las Vegas, skriver reportern.
”Till Blue note kommer all slags ungdom, men när man startade kaféet ville man bjuda på jazz. Stockholmarna avböjde och därför är det nu pop istället”.
På bilden här ovan står en ung Jerry Williams på ett av borden och ”ormar sig”. ”Populärt bland kaféets gäster”, skriver DNs reporter lätt ironiskt!
Blue Note marknadsfördes inte som lesbisk partyklubb från start. När de öppnade den 9 december 1964 presenterades den som Diana Millers Intima Internationella Musik-café,
Förutom Diana Millers Trio uppträdde bland annat Vin Cardinal från Trinidad och flera jazzmusiker.
Dessutom kunde man beställa in riktiga danska smörrebröd av ”smørrebrøds-jomfru” Ketty Sjöberg och det var biosupé från klockan 19.
För stadens jazzkännare var Diana Millers Trio välkänd sedan lång tid. Och precis innan Blue Note hade de uppträtt på Ambassadeur lite längre bort på Kungsgatan.
Faktum är att Diana Miller, som föddes i London den 4 november 1916 som Winifred Caroline, tidigt stod på scen som jazzsångerska. Hon kom via Danmark och Norge till Stockholm 1940 efter att hon lyckats fly den tyska invasionen. Hennes mamma var svart och pappa vit, så att stanna i Norge under tysk ockupation hade varit för farligt. I Sverige fortsatte hon direkt med sin framgångsrika musikkarriär.
I Stockholm levde hon vid krigsslutet med sin livs kärlek, smørrebrøds-jomfrun Ketty Sjöberg (född Jørgensen och känd även med efternamnet Selmer). En spännande dansk kvinna som var inblandad i spioneri, bland annat i samband med svenska ”mästerspionen” Jane Horney.
Under 50-talet bildade Miller sin jazz-trio som bestod av Siw Karlén på kontrabas/dragspel, Inger Lindberg, piano och sång och Diana själv congas och sång. De tre gav sig ut på turné i efterkrigstidens Europa och spelade bland annat på flera klubbar med just namnet Blue Note, som även var namnet på ett känt skivbolag inriktad på jazzmusik.
Så när Blue Note öppnade i Stockholm var det alltså jazz-musiken som stod i centrum. Samtidigt upphörde Diana Millers Trio att spela tillsammans och Miller själv fokuserade helt på sin nya krog.
Jazz i starten som strax övergick i pop och rock. Det blev fler och fler kvinnor som kom till Blue Note och stället blev helt enkelt en lesbisk mötesplats! Med plats för både bögar och andra ”ovanliga” ungdomar.
Blue Note var Eva-Lisa Bengtssons första lesbiska klubb. Hon gick med en annan lesbisk tjej och två bögar och hon bjöds på coca cola med något ”starkare insmuget i flaskan”.
Det är sällan som man hittar annonser för Blue Note. Men sommaren 1965 dyker det upp en som berättar att de håller öppet alla dagar 11-23 men lördag och söndag är det öppet ända till midnatt. Dans varje kväll utom på tisdagarna.
Exakt dag när krogen stängdes har inte gått att få fram till denna text. Men Diana Miller och Ketty Sjöberg Jørgensen fortsätter att driva restauranger, bland annat i Södertälje, fram till 1976 då de flyttar till solen och värmen på Mallorca och den lilla staden Betlem.
Ketty avlider 1989 och bergravs på Sundbybergs Kyrkogård. I DN sätter Diana Miller in en dödsannons med texten: ”Lilla ‘Scatterbrain’, inget lidande mera. Tack för 50 års trofast vänskap. – Det laves ikke mer -. Sov i fred, skatt. Din sörjande, ensamma, Diana Miller”
På Mallorca så avlider Diana Miller, 76 år gammal, den 1 mars 1993. Där vilar hon i De okändas grav i Palma.
Läs mer om Diana Miller på Svenskt Kvinnobiografiskt Lexikon
Blue Note
Adress då: Kungsgatan 67
År: 1964-1965
Ligger här idag: Numera adress Kungsbron 23 där Kungsbron by Cafe&Co ligger.