När QX i februari 1998 har Patrik Flodin på omslaget är det som en hyllning till en av Sveriges garanterat finaste klubbfixare.
På frågan vad han vill med sin stad svarade han då:
– Jag önskar att generationer kan blandas och att alla oavsett folkgrupp och status gaddar sig samman. Att man vågar releasa sig lite mer och att folk – inte minst krögare – blir lite mer kreativa. För att det skall ske måste myndigheterna bli snällare. Jag vill att knark försvinner från krogen – och att folk blir vildare. Mest av allt hoppas jag att samtliga Volvo-arbetare kommer på att de är gay.
Då 1998 hade Patrik Flodin vänt upp och ner på Göteborgs och Sveriges nöjesliv. Totalt blev det säkert 25 år som han drev klubbar i Göteborg och även i Stockholm.
Först ut var passande nog Love. Med sex personer där Patrik stod i spetsen, startades onsdagsklubben på Magasinet, Magasinsgatan 3, den 15 augusti 1990.
Inspirationen var den populära Stockholmsklubben Paradise som Eva Bergström och Emil Hellman satt sin prägel på (se QX Klubbhistoria 12) För Patrik, och för Malena som ”fixar och syr kläder”, Milos som var ljusmästare, John Vox som var DJ, Conny som go-go-dansade och legendariska Ethel Stensson som klubbvärdinna, var tanken att skapa en exklusiv gayklubb som dock aldrig var exklusivt inriktad på gay.
– Mottot för Love är: Trendig och snäll är bättre än vacker och dum, förklarade Patrik vid öppningen av det som var tänkt att bli en turnerande klubb, men som kom att stanna på Magasinsgatan till 19 februari 1992.
Magasinet som varit en ”dammig gammal rockklubb” blev nu en queer mötesplats med det bästa av 90-talets tokigt bra house och techno-musik, där 300-450 gäster festade varje onsdag.
Kort efter att Patrik och gänget succéartat dragit igång klubben ville ägarna driva den i egen regi. Två onsdagar i september försökte de men; ”aldrig har det varit så lite folk på Magasinet”, konstaterades i gaytidningen Reporter. Så tredje onsdagen i september var gänget tillbaka och ”nyöppnade” med en hejdundrande gummifest (kläder i gummi alltså).
När Reporter i sitt julinummer 1991 gör en engelskspråkig guide till Norden omnämns Love som ”Det hetaste stället just nu, det är en helt mixad publik med allt från transvestiter till unga män i trendiga kostymer. Här kan du träffa människor som har koll på undergroundklubbarnas värld med fester som dyker upp och försvinner. Publiken är ofta väldigt blandad och musiken är riktigt bra om du gillar att dansa i timmar till house, techno och andra rytmer.”
I annonserna för Love kan man till exempel se att den 6 mars var det ”‘Love goes to Bethlehem”-tema och onsdagen efter ”Bond Party: ”Love Ser Rött”. Månaden innan hade det varit ett ”Tween Peaks Party – Vem sätter på Laura Palmer” och sista onsdagen i februari 1991 var det harem-party med magdans.
I ett reportage om partyscenen i Göteborg konstateras 1991 att självklart var det fest hos RFSLs klubb Touch och visst var det gay torsdagar på Plaza och tveklöst levde Bacchus kvar. Men onsdagar på Love var ”hysteriskt bejublade”.
Ryktet om Love fick folk från hela Sverige att ta sig ner mitt i veckan till framsidan av vårt avlånga land. ”Snusk, perversioner, dekadens, osunda kroppsvätskor, kladd och gojs med the boys of LOVE???” lyder en av alla bildtexter till bilder från Love.
Sista natten med ”kärleksgänget” var det gravlik ljussättning och ekande sorgekörer, liksom dussinet dragdrottningar i svarta paljetter, sorgflor och sidensläp.
– Love, peace and understanding är ju vad alla vill ha, sa Patrik. Alltså sex och frihet att vara den man är.
Efter Love blev det Octopussy, Nemo Delicious, Barba P, Pink Flamingo.….
Allt skapat med en ett trollspö styrt av Patrik Flodins kärlek.
LOVE
