Klubbhistoria 18: ”Propaganda tog gayklubbarna till en ny nivå”

Efter en fullkomlig explosion av fester under EuroPride 1998 (Peo Månestad höll till exempel i QX Party Factory varje kväll måndag till söndag i Münchenbryggeriets lokaler) gick luften ur partystockholm. I alla fall någon månad.

För den 10 oktober 1998 öppnade just Peo Månestad klubben Propaganda i det som idag är Kungsbiljarden på Blekholmsterrassen.

Månestad som efter att ha drivit RFSLs Hus1 inför EuroPride ’98 i hård konkurrens med Ulrich Bermsjö satsat på stora tillfälliga dansfester, beslutade sig för att testa en regelbunden lördagsklubb.

Hade det varit idag så skulle med stor säkerhet en ny lördagsklubb inte sett ut som den gjorde 1998.
För Propaganda var Sovjet-kitsch upphöjt till två. Peo Månestad hade till och med rest till Moskva för att köpa in rätt sorts militärkläder.

Hammaren och Skäran i mössan, ryska flottans uniformer och annonser med gamla sovjetiska målningar av män hårda som stål med blicken fäst i framtiden.

Efter premiärkvällen visste recensenten i QX inte till sig: ”En fantastiskt bra lokal -och rätt ljussatt – med en underbar trappa ner över dansgolvet.” Dj Emil Hellman och Stonebrige spelade! Det utbröt jubel när spelningen var över.

Tredje lördagen klubben höll öppet kom Il Stefano upp från Göteborg ”och var med om att Propaganda satt en ny nivå på gayklubbandet i Stockholm. Detta är helt enkelt ett skitbra ställe med skitbra stämning”.

Men själva lokalen var trots allt inte den hetaste. Trots ljussättning och en väldigt bra ljudanläggning så lös det igenom att det var en åttiotalskrog med lunchrestaurangs-vibbar. Men 90-talet var en tid då de ruffiga lokalerna dominerade.
Docklands var vid den här tiden såklart klubbarnas klubb, SLM hade sin storhetstid och den stora festlokalen Münchenbryggeriet hade en air av ”loft” över sig. Så kanske var en del av succén med klubben Propaganda att den i grunden var en enkel och klassisk restaurang.

90-talets gayuppiggare nummer ett, poppers, var flitigt förekommande. Så flitigt, har Månestad berättat i efterhand, att han var tvungen att lugna ner vakterna som tyckte den flytande vätskan var att likställa med värsta partydrogerna.
Så som varje framgångsrikt gaygolv under 90-talet blev doften av fotsvett ett givet inslag även på Propaganda. Så populär var den lilla flaskan att Månestads konkurrent Ulrich Bermsjö till och med döpte en av sina klubbkoncept till just Poppers.

Ett tecken på att Propaganda snabbt gick bra är det faktum att andra klubbar fick läggas. Och redan den 6 november öppnade Propaganda även på fredagar. En satsning som gjorde att lördagarna fick profilen av ”hård house”-klubb medan fredagarna blev mer ”Happy gay music”.

Möjligen var dock denna expansion en delförklaring till att den stora succén långsamt började blekna.

Den 22 januari 1999 var det så dags för en legendarisk kväll. QX höll sin första GayGala i lokalerna. ”Lights, Models, Guestlists” var temat följt av ”Just do your best darling”.

Galan hölls på en scen på dansgolvet med utsatta pinnstolar och deltagarna fick gå nerför den populära trappan. Konferencier var Kayo och Årets Homo blev såklart Elisabeth Ohlson för sin utställning Ecce Homo. ”Jublet visste inga gränser”, står det i QX februarinummer. Och när QX Jon Voss och Sofia Wistam (då Eriksson) delar ut QX Hederspris till Christer Lindarw ”var inte ett öga torrt”.

Samtidigt som QX kunde rapportera från galan på Propaganda så kom meddelandet att Peo Månestad skulle dra på ”semester i Sibirien”.

En semester som även sammanföll med att Ulrich Bermsjö tagit över Hus1 och den 20 februari det året öppnade TipTop på Sveavägen.

Sibiriensemestern blev lång, även om det under en tid gjordes nya försök att få Propaganda att fungera igen. Ingen lokal var dock riktigt bra och gästerna svek, TipTop hade blivit enormt populärt.

2002 la Peo Månestad gayklubberiet i Stockholm definitivt på hyllan.

Och det där med Sibirien visade sig egentligen ha handlat om Berlin!

Det idag helt omöjliga konceptet med sovjetisk och rysk kitsch tog han med sig till den tyska huvudstaden. Under 1999 testade han att köra Propaganda-fester. Det verkade tas emot väl.

Och den 13 oktober 2007, efter att han flyttat ner permanent, så öppnade han Propaganda på den stora klubben Goya vid Nollendorfpaltz. Efter några år spelade dock ryss-kitschen helt ut sin roll även i Berlin.