– Den här plattan är så personligt laddad och skulle släppas under alla omständigheter. Det finns ett före och ett efter.
Så sammanfattar Oscar Zia läget inför kommande skivsläppet. Heartbreakmiljonär samlar åtta låtar som han älskat från första stund. Låtar där han inte kompromissat med vad andra tycker utan bara kört på sin känsla. Han har till och med hållit projektet hemligt för folk i sin närhet som han brukar lyssna på.
– Min akilleshäl är att jag sedan jag slog igenom för tio år sedan tagit in så mycket åsikter. Nu har jag insett att det är bara just åsikter, inga sanningar, och som kan grundas av hur människan mår där och då.
Oscar slog igenom i X Factor Sverige 2012, året efter kom han tvåa i Let´s Dance, och 2014 blev han åtta i Mello med Yes We Can. 2016 blev det sedan Mello-silver efter Frans med låten Human. Idel tävlingar.
– Det har varit ett konstigt sätt att växa upp på. Jag kommer från en tävlingsgrupp av artister där man blir introducerad till musikvärlden genom tävlan. Folk ska rösta och det finns alltid någon som vinner och någon som kommer sist. Att hitta sig själv i det är svårt, att ständigt jämföra sig med andra. Samtidigt väcktes en demon i mig som ville vinna, men när man inte gör det så är man sämst. Idag har jag ett annat driv när det gäller musiken och jämför mig inte med andra.
Heartbreakmiljonär är en samling erfarenheter som trattats ner i kärlekshistorier, och gemensamt är att alla handlar om Oscar. En samling av dåliga erfarenheter.
– Jag har fått mitt hjärta krossat och krossat hjärtan, och båda delarna finns med på skivan, berättar han från soffan mittemot mig i skivbolagets rum som är fullt av guldskivor. Whitney tittar över axeln på Oscar.
Senaste relationen tog slut för ett år sedan och han har ”absolut inte dejtat sen dess”
– Jag har varit så sjukt ointresserad. Bara tanken att jag skulle gå in i den där känslan… hela min dag är förstörd bara jag inte får svar på ett SMS (skrattar).
– Det hämmar liksom min personliga utveckling att vara intresserad av någon. Och det där med ”inga spel” funkar inte. Det är bullshit. Och jag är så fruktansvärt dålig på spel. Har jag väntat i två-tre timmar på att höra av mig så har det gått fyra veckor för mig. Jag har en tjejkompis som är pro-spel och, hon tar över min telefon och det funkar alltid.
– När jag lägger mig tänker jag att det vore mysigt att somna med någon, fast när jag vaknar är jag väldigt glad att jag är själv. Sen blir jag alltid blixtförälskad. Jag såg en kille på Änglagårds-premiären igår som jag tror är ”the love of my life”. Men som vanligt vågade jag inte gå fram. Så ja, jag är singel.
Han fortsätter:
– Jag är tyvärr ingen ”Samantha”, är inte mycket ”out and about”, och dejtar fem personer. För mig är det en kille i taget.
Samantha dejtar ju inte, hon ligger mest…
– Förlåt, då ÄR jag mer en Samantha (skrattar). Jag har inte så mycket casual dejting, träffar olika killar för att käka eller tar en öl.
… men har snabba tillfälliga kontakter?
– Ja, tyvärr. Eller tyvärr? Nu ”slut-shamear” jag mig. Men de snabba tillfredställelserna slipar ner känslolivet lite varje gång. Man får en snabb kick, sen går den ur och så: ångest. Och så upprepas det. Och jag har ju romantiserat bilden av att träffa någon att bli kär i, flytta ihop och så.
Att leva monogamt med?
– Ja det tror jag. När jag varit ihop har jag varken velat att de ska ligga med andra eller känt behovet att själv göra det, men det har ju varit relationer på ett-två år. Sex med någon man älskar är en speciell grej och jag skriver hellre om det sexet än det snabba. För mig är sex blottande, en intim grej och ju äldre jag blir desto mer uppskattar jag sex med personer jag verkligen tycker om. Det snabba sexet lämnar ofta en känsla av sorg efteråt. Jag är spänd på hur min generation bögar kommer leva om 10-15 år. Vi som är uppvuxna med att sex är så tillgängligt via appar och så.
I låten ”Köpenhamn” sjunger du om en snubbe som drog, är det ett medvetet drag att använda manligt pronomen i texterna?
– Ja. ”Du” och ”vi” blir så opersonligt. Jag har under så stor del av mitt liv tryckt ner det där, försökt vara en del av en norm. Jag vill inte ställa mig i det normativa ledet, utan tycker det här är viktigt. Jag träffar ju killar, killar sårar mig och jag sårar killar. Och jag vet inga manliga artister som sjunger om killar på det här sättet.
– Idag uppskattar jag kampen för att kunna vara sig själv och förstår den på ett annat sätt. Jag är tacksam mot alla som varit innan mig. När Rikard Wolff fick pris på QX -galan höll han ett tal om att när han var ung fanns inga Jonas & Mark, Efva & Eva, eller Oscar Zia. Då tyckte jag det var coolt, men förstod inte hur viktigt det kan vara att våga vara öppen. Idag är jag glad att jag kom ut som rätt ung, för det kan ha hjälpt någon som kanske var 13 och inte vågade ta det steget. Vi ska firas och pratas högt om, och jag kommer fortsätta att sjunga ”han” i mina låtar.
Får du prata mycket om gay-grejen i intervjuer med andra tidningar?
– Ibland, och jag kan tycka att det blir exotifierat när man pratar med någon som inte är en del av communityt. Det är skitsvårt att förstå alla de tysta känslorna som finns, som ångesten innan man kom ut. Den kan inte folk utanför förstå.
”Jag tycker det är rätt tråkigt att vara en del av app-generationen. På tre sekunder vet man allt, och man har sett bild på allt. Det är ju härligare att träffa folk IRL där man får upptäcka att någon är rolig eller sexig”
Hur är det att ha Grindr när man är Oscar Zia?
– Jag önskar att jag var mer försiktig. Det känns som att hela Stockholm har sett mig naken. På bild. Mest. (skrattar)
Gör det nåt då?
– Inte längre. ”Jaja nu är det ute”. Det var kanske dumt att skicka till någon i första taget, men äh, jag kommer inte direkt googla det.
– Men ur ett dejtingperspektiv är det faktiskt lite svårt med appar. Kan jag bara vara mig själv eller ska jag överkompensera för att den andra personen tror att jag är svår? Jag känner att många inte vågar ge mig en chans och kanske inte skriver just därför. Men jag gillar killar med humor som skriver på ett kul sätt. Samtidigt, det finns ju så många utanför Grindr, och jag är värdelös på dejting-appar. Börjar jag chatta med ”Kalle” glömmer jag lätt att jag en vecka tidigare haft väldigt kul med ”Martin”.
På bilderna här intill kastar du tröjan och knäpper upp, är du mer bekväm med din kropp idag?
– Ja, jag skulle nog inte gjort det här ens för ett år sen. Och det finns en bög-aspekt i det eftersom alla bögar man ser porträtteras som muskulösa killar med tvättbrädor och vi får bilden av att alla ser ut så. Så ser inte de flesta ut. Jag har själv blivit förstörd av det, att bara vilja ha magrutor. Min dåliga känsla och ångestproblematik har satt sig på kroppsbilden och jag har haft en dålig relation till min kropp. Nu hittade vi ingen tröja och så tog vi bilder utan. Livet är för kort, och jag är trött på att inte tycka om mig själv.
Blonderingen, är det en kris, ett statement eller bara för att det är snyggt?
– Jag kände att jag hade så mycket nytt att presentera att jag tog steget eftersom jag alltid velat göra det. Men har alltid backat ur i sista stund. Så nu ville jag verkligen, så jag skulle nog säga att det är motsatsen till en kris.
Vad är det roligaste ryktet du hört om dig?
– Att jag rangordnar killar utifrån vad de är bra för: Kaffekille, gå-på-bio-kille, festa-kille eller knulla-kille. Det lät väldigt sinnessjukt när jag hörde det. Jag har inte haft ett sådant aktivt system.
Och apropå aktiv…
– (skrattar). Nu är det faktaruta: ”Top eller bottom? Kryssa här”.
Haha, nej mer: ”sover Oscar Zia i över- eller underslafen?”
– Är det om man top eller bottom? Han sover i båda sängarna.
Din generation har inte upplevt hiv/aids-krisen, men har apkoppor och sånt påverkat dig?
– Nej. Jag upplever mig själv lite mindre försiktig, jämfört med hur det var när jag kom ut och man var livrädd för sjukdomar. Så nej, apkoppor förändrade inte något. Men man kanske borde vaccinera sig på den sexuella mottagningen…som ju har lite sexig stämning, eller hur? (skrattar).
Vadå, i väntrummet?
– Det är som att gå på Backdoor, lite dejting-vibe sådär. Här är folk som gillar sex! (skrattar). Men vänta…det är inte så att jag dejtar killar på Venhälsan. Det dementerar jag. Men jag tycker det är rätt tråkigt att vara en del av app-generationen. På tre sekunder vet man allt, och man har sett bild på allt. Det är ju härligare att träffa folk IRL där man får upptäcka att någon är rolig eller sexig.
Finns det en Oscar Zia-typ? Är det twinks eller du inne i en daddy-era?
– Jag går verkligen in och ut i min daddy-era. Eller, den är konstant. Är det att ha daddy-issues? Jag har alltid dragits till lite äldre killar, men har ingen typ. Det är nog därför appar inte funkar. Jag vill höra rösten, se kroppsspråk, manér…det är sånt jag blir kär i. Alla jag varit ihop med har jag träffat ute.
Har du många bögkompisar?
– Nej, det är väldigt många kvinnor och två straighta killkompisar, som är väldigt rationella och raka i sin kommunikation. Tjejerna ältar lite mer (skrattar). När jag umgås med bögar…
…är det jävligt sexuellt?
– (skrattar) Då knullar vi bara. Nej, men där finns många delade erfarenheter. Hur man kommit ut, vill man gifta sig, skaffa barn…Det fyller ett tomrum att umgås med fler som är som jag. Så jag vill ha ”more gays to the friends village”! Men jag tycker samtidigt att det är lite jobbigt att bli friend-zonad av en kille som jag känner nåt för. Båda måste vara på samma nivå för att bli polare.
Finns det en snubbe som är ”the one that got away”?
– Ja. Det är en ungdomskärlek som aldrig fick ett tydligt slut. Det rann ut i sanden med dåliga känslor från båda håll. Men idag är vi bra kompisar. Så jag vet inte, kanske händer en solig dag.
Slutligen, tillbaka till plattan, du sa att det finns ett före och ett efter, och snart är det dags?
– Ja, jag är väldigt peppad och hoppas att folk kommer lyssna. Jag gör det här som en debut trots att jag släppt skivor innan. Men nu gör jag musik för min skull, och för mina fans, och jag är sjukt stolt. När det gäller texterna har jag tidigare lutat mig mot andra, men nu har jag haft deadlines som gjort att jag sytt ihop vissa saker själv. Och det är jävligt skönt att känna att jag kan det.
Hjälp oss att komma ut
För att QX som månads- och nyhetstidning skall kunna fortsätta ge röst åt regnbågssamhället i hela sin fantastiska bredd behöver vi ditt stöd!
Som prenumerant får du månadstidningen digitalt före alla andra och du kan även välja att få den hemskickad. Med ditt stöd kan vi fortsatt komma ut!
