Ikväll är det nypremiär för serien som fått priset Årets TV-program två år i rad på QX-galan. Sveriges eget ”Downton Abbey” – ”Vår tid är nu” – ska återigen förgylla våra måndagskvällar så vi passade på att samla våra favoriter för att få veta lite mer om den sista säsongen.
Det är glada hejarop när de anländer en efter en. Skratt, kramar och snabba ”Hur är det?”. Det är ett kärt återseende, vissa av dem har inte setts sen förra hösten. QX har samlat ihop nio av favoriterna inför säsong tre från den svenska rekordserien ”Vår tid är nu” för fotografering och intervjuer hos fotografen Peter Knutson på Södermalm i Stockholm.
”Vår tid är nu” är serien som omfamnats av hela Sverige. Familjer sitter och tittar tillsammans och den når över generationer. Historien om Familjen Löwander och livet som kretsar runt restaurang Djurgårdskällaren med utgångspunkt år 1945 har prisats på många galor, bland annat på QX-galan där serien röstats fram till Årets TV-program två år i rad. Mycket tack vare seriens hbtq-karaktärer, med flera lesbiska och bisexuella relationer samt en och annan kille som kämpar i garderoben.
Gänget plåtas i omgångar, några tar plats i sminket, andra runt fikabordet. QX Alfred Jansson och Anders Öhrman fångar in dem en efter en för att få en pratstund och förhoppningsvis lite förhandsskvaller om nya säsongen. För er som inte sett något av serien kommer texten innehålla spoilers, så läs med andakt.
Vi tittar på varje rörelse och varje ord som utbyts mellan syskonen Löwander. Snart kommer det säkert. En spydig kommentar om att Gustaf är alkoholist eller att Nina inte kan driva en restaurang. Men inget. Istället skrattar de, kramas och pratar om hur de haft det. För det är ju såklart inte Gustaf, Peter och Nina som sitter framför oss. Mattias Nordkvist, Adam Lundgren och Hedda Stiernstedt pratar och beter sig nästan som syskon, men till skillnad från deras karaktärer, är det här 100 procent kärlek.
Hur känns det att tredje säsongen nu har premiär?
Hedda: Det ska bli väldigt spännande att återigen se hur publiken kommer ta emot en säsong. Eftersom det skett en förändring mellan varje säsong, i både ton och känsla, tänker jag lite ”jaha, då ska vi se hur detta går”.
Det har ju varit genomgående intriger mellan era karaktärer. Kommer det fortsätta?
Hedda: Åh ja (skrattar). Intriger och drama!
I två säsonger har syskonen bråkat, svikit och drivit komplotter mot varandra, något de kommer fortsätta med i den sista säsongen. I första säsongen var det Nina och Peter som gaddade ihop sig mot Gustaf. I andra säsongen blev Peter lite maktgalen så Nina och Gustaf var tvungna att gå ihop. Rent logiskt borde det vara Peter och Gustaf som går samman mot Nina.
Adam: Ja det skulle man kunna tro. Men Gustaf ställer sig lite utanför allt drama som varit och den stora konflikten landar mellan Peter och Nina.
Har ni kollat igenom samtliga avsnitt, alltså säsong ett och två?
Hedda: Nja, jag har bara tittat igenom första osammanhängande för att hitta klipp till mitt showreel. Tvåan har jag inte sett något ifrån. Det är för ångestfullt, jag kan ändå inte påverka resultatet och jag kritiserar mig själv. Det blir fel.
Adam: Jag har sett allting, jag såg när det visades på tv. Jag får ångest av att inte titta på mig själv (skrattar). Nej förlåt jag skojar. För mig handlar det om kontrollbehov, jag vill försöka lära mig något utav att titta på mig själv.
Mattias: Jag har också sett allting. Jag känner lite som en mix av Adam och Hedda. För mig är det som en del av jobbet att kolla igenom och bearbeta, även om jag som Hedda tycker det är jobbigt.
Alla tre berättar att det finns ett tydligt före/efter serien. De blir stannade på stan för att ta selfies eller få beröm från allt mellan 10- till 95-åringar, vilket talar för seriens bredd och mångfald. De säger allihop att alla är väldigt trevliga.
Hedda: Ingen kommentar.
Mattias: Jag hade en person som jag fick säga till, men den slutade då. Först svarade jag inte, men personen skrev varje dag ”Puss och kram”, så till slut var jag tvungen att svara. Jag fick snällt berätta att jag har familj, inte var intresserad och att jag inte är Gustaf i verkliga livet.
Märker du av ett större följe av bögar eftersom du har en gayroll?
Mattias: Ja jag har fått en del skamliga förslag från män. Det var jag faktiskt inte beredd på, att de skulle vara så… rakt på (skrattar).
Vad innebär rakt på?
Mattias: Det är verkligen meddelanden där det står ”Säg till när du är i Stockholm”. Inget, ”Hej, vem är du? Ska vi ses?”.
När ”Vår tid är nu” hade urpremiär blev det succé direkt. Det allra första avsnittet sågs av 1 488 00 tittare. För att sätta siffrorna i ett sammanhang sågs till exempel premiären av Innan vi dör av 1 407 000 och Midnattssol av 1 391 000, två väldigt populära serier på SVT.
När säsong två av hade premiär slog ”Vår tid är nu” personligt rekord och sågs av 1 609 000.
Mattias: Jag tror folk var sugna på att återvända till lägerelds-tvn. Unga människor kan identifiera sig med Calle och Nina, medelålders med Gustaf och Peter och äldre med Helga och Stig. Detta är historier som inte berättats tidigare, inte på det här sättet i alla fall. Alla kan hitta sin grej.
Hur har det varit att träffas nästa hela gänget idag?
Hedda: Så jävla mysigt!
Adam: Jättekul, vi ska vidare sen och käka middag.
Mattias: Detta är ”for life”. Om 10-15 år, när vi kanske inte haft lika mycket kontakt och springer på varandra på stan, så kommer det fortfarande vara lika trevligt att ses. Vi har delat så mycket.
Adam: Därför är det extra roligt att det blivit sån succé. Bara den grejen kommer man ha ihop då.
Mitt emot oss sitter en annan, minst lika väletablerad (inte minst för QX-läsare) och på sina håll infekterad trio. Flattrion. Maggan, Lilly och Britt. I säsong tre återvänder Lilly till serien. Det känns som bäddat för lite triangeldrama för flattrion, som sitter framför oss, och spelas av Josefin Neldén (Maggan), Karin Franz Körlof (Lilly) och Tova Magnusson (Britt).
– Det är nog första gången någon kallar oss för flattrio (skrattar), säger Karin.
Kan ni avslöja något om hur Lillys comeback kommer påverka er?
Tova: Det är som du sa, vi kommer helt enkelt bli en flattrio.
Alla skrattar
Karin: Tyvärr kan vi inte säga något alls nästan.
Tova: Men alla kommer vara delaktiga och drama kommer det bli.
Känns det roligt att vara tillbaka Karin?
Karin: Ja verkligen! Det har ju gått ett tag sedan Maggan och Lilly sågs, så det är ju inte helt givet vad som kommer hända.
Josefin: Säsong tre börjar på ett väldigt spännande sätt, eftersom man är nyfiken på vart Britt och Maggans relation ska ta vägen, med tanke på slutet i säsong två. Och nu är Lilly med i bilden också.
Josefin och Karin, ni har tidigare pratat med QX om att er sexscen kändes väldigt avslappnad och chill. Hur var det mellan er, Josefin och Tova?
Tova: Ännu naturligare! Det var så naturligt som om vi inte gjort något annat (skrattar).
Josefin: Men shit, jag kommer knappt ihåg just den scenen? Scenen mellan mig och Karin var mer en upptakt, medans det här snarare var en nedtakt, om man kan kalla det så (skrattar).
Tova ser betänksam ut.
Josefin: Jag kan förstå att sexscener känns som en stor grej att göra som skådespelare men det är liksom en del av vårt yrke. Det är inte laddade situationer på det sättet.
Karin: Jag tycker det känns lite konstigt med sexscener överlag och det skulle det göra även om jag gjorde det med Adam Lundgren eller Josefin (skrattar).
Serien har vunnit pris på QX-galan. Två gånger. Tror ni att det blir tredje gången gillt?
Tova: Ja det borde det väl bli?
Alla skrattar.
Tova: Nej jag har ingen aning. Allt handlar om vilken konkurrens det är.
Josefin: Senast hade vi dock ganska tufft motstånd från stora internationella serier men vi kammade hem det ändå, trots att vi inte trodde det.
Och vinna brukar de serier göra som har bra och mycket inslag av hbtq. Har tredje säsongen det?
Tova: Ja det tycker jag. Britt och Maggans kärlekshistoria är en styrka. Dels är det den lesbiska kärleken som var väldigt kontroversiell då, men också problematiken att de har olika maktpositioner.
Josefin: Maggan kommer också bli mer kontroversiell och progressiv inom politiken och ta upp frågor om homosexualitet. Det är mer hbtq än ”Oj, det är ett lesbiskt kärlekspar”.
Lika ikoniska som seriens grupperingar är, lika betydelsefulla är de enskilda karaktärer som kanske inte fått lika mycket skärmtid. I köket Ethel med en trygg och stark framtoning, ute i restaurangen Bellan med sin komiska och lite mer udda framtoning och Angelo, seriens hunk, som visade sig vara en riktig game changer i säsong två.
Ethel är tryggheten själv på Djurgårdskällaren. Hon styr och ställer i köket bland kastruller och skalad potatis. Hon är även den i serien som stöttar, lyfter och hjälper många runt henne. Och så är hon inte rädd för att bita ifrån om det skulle behövas. Hon spelas på ett briljant och naturligt sätt av Anna Bjelkerud, som tagit morgontåget från Göteborg där hon jobbar på stadsteatern. Hon kliver in första av alla i studion, hälsar och är snabb med att tacka för senast, vilket var QX-galan på Cirkus i februari.
– Vet du, det var den roligaste galan jag nånsin varit på, helt fantastiskt. Jag skickade sms till vänner och bekanta när jag var där, ”det här är det bästa jag varit på”. Så bra stämning och god mat och jag fick träffa en massa gamla vänner, säger hon. Och då var jag ändå inte med på efterfesten.
Bra betyg från någon som tilldelats en guldbagge för bästa kvinnliga biroll.
– Ethel är en lite mindre roll, men ack så viktig, berättar Anna.
– Ethel är ju den i serien som inte utvecklats, man vet ju ingenting om henne och det tog ett tag innan jag förstod hennes funktion i serien, ”ska jag bara stå här och hacka?” (skrattar). Men hon är navet på något vis. Hon är tryggheten, alla andra kan flippa, men det är ordning runt Ethel. Hon står där i samma mössa, samma förkläde och det finns en tanke med det. Men visst blir man nyfiken på hennes privatliv, man vet ju ingenting.
Får vi veta mer om det i säsong 3?
– Det kan jag inte säga, men det är fantastiskt att få vara med om en sådan här succé, det kanske man aldrig mer får uppleva. Den ses ju av hela familjer, av olika generationer. Ja, även i Danmark är den jättepopulär. Jag var där nyligen och folk kom fram på gatan och sa ”är det du?” (skrattar). Så frågar de om de får ge mig en kram eller ta en bild. Det är underbart. Och jag och Charlie har blivit så goda vänner, inte bara i köket i serien utan även privat. Det är ett väldigt kul och bra team.
En av de mer udda figurerna i ”Vår tid är nu”, är utan tvekan hovmästare Bellan. En underbar karaktär som spelas av Rasmus Troedsson och han är lika spänd som vi är på den tredje säsongen.
– Många i casten har ju sett den redan men jag har medvetet avstått, jag tittar på den med min familj när den visas på tv. Det brukar jag aldrig göra, men det här är annorlunda. Det är en fantastisk serie med många märkliga karaktärer, otroligt välskriven och med många bra skådespelare.
Vad kan vi säga om din karaktär Bellan, han är ju minst sagt annorlunda?
– (skrattar) Ja, man både stör sig på honom och älskar honom. Han sticker ut från de andra. Och i början var jag lite orolig att han skulle sticka ut för mycket och inte passa in eftersom han är en så tydlig teaterkaraktär, men det funkade väldigt bra. Det första vi satte var kroppsspråket, han har ju ett speciellt kroppsspråk, lite nervöst och sammanbitet stelt.
Finns det några likheter med Bellan och dig?
– Jag känner igen mig i en sak mycket tydligt, jag är ju troende, något som präglar mig väldigt mycket. Jag har massa konflikter i mig, men som är meningsfulla. Och när jag ställs inför en konflikt så går jag och pratar med någon, hur ska jag tänka här, hur reder jag ut det här. Men Bellan, som också är troende, pratar inte med någon, han bär allting inom sig. Det liksom kokar i honom (skrattar), ibland tror jag att han ska explodera nån dag.
Han känns både dryg och snäll?
– Ja, och min privata humor är ju sån att jag tycker det är väldigt roligt med folk som är dryga, jag tycker det är fruktansvärt roligt. För man kan ju välja, antingen blir man arg eller så tycker man att det är fruktansvärt roligt. Det blir som en komedi.
Nu är inte Bellan bara dryg, det märktes i avsnittet när Maggan skulle sluta på Djurgårdskällaren.
– En klassiker, den dryga visar sig ha ett gott hjärta, och visst har han det.
Berätta Simone, hur är det att spela Angelo?
– Det är en ära och ett stort ansvar, säger han. I den här tiden vi lever i känns det som en viktig berättelse att berätta, Angelo är en drömmare och en drömmare har ingen speciell tid. Vi kan alla känna igen oss i Angelo, och med dagens flyktingströmmar blir det extra aktuellt. Det handlar så mycket om nationaliteter idag, men jag spelar en kille vars dröm inte har en flagga.
Du bor i Italien?
– Ja, jag hade aldrig varit i Sverige innan jag började spela in Vår tid är nu. Jag visste ingenting om det här magiska landet, men jag älskar Sverige nu. Jag har hittat en familj här i Sverige, min Vår tid är nu-familj.
Jag har hört att du lärde dig svenska snabbt?
– Jag ser på språk som musik, det är enkelt för mig.
Angelo kunde inte ett ord svenska när han började inspelningen, så det man hör i serien är äkta. Däremot lärde han sig svenska lite för snabbt, så produktionen fick be honom hålla igen lite när säsong två spelades in.
– Ja, så jag fick försöka vara tyst, det var bra för serien, men inte för mitt sociala liv i Sverige (skrattar).
Men i den här säsongen som visas nu, och som utspelas 1968, så ska Angelo vara bra på svenska.
– Ja, så nu fick jag snabbt börja plugga igen och hade bara några veckor på mig att lära mig det flytande.
Hur mycket Angelo är det i dig?
– Han är närvarande i oss alla. Han är ödmjuk. Han försöker vara den bästa versionen av sig själv.
Varför är den här serien så populär tror du?
– Den handlar om människor, om en charmig epok som man kan slå in ett vackert paket, musiken, kläderna, miljön. Det är fantastiskt. Och den känns fortfarande aktuell på många sätt.
Men du har även en internationell karriär som skådespelare?
– Ja, jag är lyckligt lottad och får filma över hela världen. Jag skådespelar, men jag målar också, och skriver och gör musik.
Är du singel?
– Vi kan väl säga att jag känner mig fri och att jag är lite privat (skrattar), jag är som vinden…
Till sist, du höll ett engagerat tal på QX-galan i februari när ni fick pris för Årets TV-program.
– Ja, det var en otroligt gnistrande kväll. Jag älskade det, det var magiskt. Jag var så imponerad av allt jag såg, jag kände mig, lugn och trygg och jag lät mitt hjärta prata. Att få vara på en plats där alla får vara sig själva var underbart. Jag hittade verkligen ”fire” den kvällen.
En av de större rollerna har Charlie Gustafsson, som är yngst i det stora gänget. Vi lyckas ta honom åt sidan direkt efter hans fotografering. I serien spelar han Calle, den naiva och genomgoda kocken, som till slut vinner sin största kärleks hjärta.
Yngst av alla, blir du behandlad som en typisk lillebror då?
– Ah men lite. Men jag är yngsta syskonet i min familj också, så jag är van. Jag tycker det är mysigt.
Hur är det att träffa alla igen?
– Superkul. Vi har ju hållit kontakten en del och träffats lite utanför inspelning.
Charlie berättar, som så många andra gjort under dagen, hur familjär stämning det är i ensemblen. Men han säger också att det inte är konstigt eftersom de filmat ihop under så lång tid. I serien spelar Charlie den unge kocken Calle som gradvis tar mer plats på Djurgårdskällaren och senast vi såg Calle var han både kökschef och hade eget matlagningsprogram tillsammans med Nina.
Hur har Calle utvecklats under säsongerna tycker du?
– I början var han väldigt naiv och hade stora drömmar. En del av det har han kvar men han är aningen mer cynisk nu kanske.
Säsong två avslutades med att Calle berättar för Nina att han varit otrogen. Att Calle ens var otrogen kändes väldigt… inte Calle, om du förstår vad jag menar?
– Absolut. Jag minns när jag läste manuset första gången och det kom fram att han skulle vara otrogen. Min spontana reaktion var ”Nej nej, det skulle han inte göra, Hedda är ju hans livs kärlek”. Men sen tyckte jag att det kändes ganska självklart och underbart (skrattar).
Hur menar du underbart?
– Han har varit snäll hela tiden och har en väldigt stark moralisk kompass. Därför är det såklart lite otippat. Men vafan, alla är människor. Det var lite skönt att han kunde få göra fel. Det är en del av livet, det är komplext och jag kunde hitta förklaringen i varför han gjorde som han gjorde. Det var befriande att han fick vara lite asshole.
Som ung skådespelare och få göra något såhär stort, hur tänker du att det ska bli efteråt? Är du nervös?
– Det är supersvårt. Även om jag säkert kommer få göra massa andra roliga och stora produktioner, är detta verkligen något unikt. Det har varit en stor del av mitt unga vuxna liv. Men jag är inte orolig över att det skulle gå utför nu, det kommer hända massa roliga saker.
Är det en hint?
– (skrattar) Nej då, verkligen inte, men jag sticker inte under stol med att jag tror att resultatet av seriens framgång är väldigt bra för mig
Om du skulle spelat en annan karaktär än Calle i Vår tid är nu, vem hade du velat spela då?
– Åååh, svårt. Jag känner mig så otroligt besläktad med Calle. Nu är jag otrogen mot honom istället (skrattar). Men jag gillar arbetarklassgrejen, jag skulle inte vilja spela någon av syskonen Löwander. Jag hade nog valt Holger, den där elaka kocken som är med i första säsongen. Det vore kul att få spela ett riktigt asshole.
Uppdaterad 2019-10-30
Hjälp oss att komma ut
För att QX som månads- och nyhetstidning skall kunna fortsätta ge röst åt regnbågssamhället i hela sin fantastiska bredd behöver vi ditt stöd!
Som prenumerant får du månadstidningen digitalt före alla andra och du kan även välja att få den hemskickad. Med ditt stöd kan vi fortsatt komma ut!
