– Har du hunnit lugna dig nu, Henrik?
– Ja. Nu har jag åkt hem till Värmland och familjen och drogat mig med jul efter denna lätt maniska tid.

– Ni var nästan en vecka i sändning. Hur var det egentligen?
– Både från Malmö och människor i resten av landet har gensvaret varit fantastiskt i mejl, bloggar, engagemang för att hitta på saker och dra in pengar… Folk verkar ha gillat det vi gjorde. Och har vi fått folk att bry sig om andra så känns det bra!

– Din kollega Ehsan gick ut och sa innan att ni skulle dra in 200 miljoner, men det blev ”bara” lite mer än tre miljoner.
– Alla projekt behöver sina drömmare. Givetvis är det roligt med så mycket pengar som möjligt. Men här har det varit unga människor, inte storföretag och 40-talister som gett pengar. Vi hade 20 000 önskade låtar för 50 kronor styck. Det är från unga med kontantkort i mobilen som ofta inte har råd med mer. Och trots att vi inte drog in så mycket fick vi upp flyktingfrågan bland unga. Om tre personer får för sig att bli biståndsarbetare eller att arbeta med asylsökande barn så är det bra. Det behövs folk som ställer upp!

– Så du känner att ni flyttat fram positionerna i flyktingfrågan?
– Ja, det syns i mejl vi fått och på bloggar. Och det var ofta människor som inte engagerat sig tidigare. Men visst hade det känts bra om stora medier uppmärksammat Musikhjälpen mer.

– Hur var det med rasistiska påhopp för att ni jobbat för stöd till flyktingar?
– Det fanns de som uttryckte en konstig syn. Men vi försökte bemöta det.

– Och homofaktorn? Hur hög tycker du den blev i sändningarna?
– Det blev superhomo! Jag kallade Mads Mikkelsen för kuttersmycke, frågade Juvelen om han är gay… När vi hade våra systerhus i Holland och Belgien i med i sändning pratade vi om att vi har snackat mycket om gayfrågor och könsfrågor.

– Artisterna fick rösta på om de ville ligga med programledarna, gifta sig
med er eller ha ihjäl er.

– Ja och det bästa var när jag fick 28 röster från I?m from Barcelona! På att de ville ligga med mig!