Cowboyliv möter queer gemenskap – biopremiär för National Anthem

Charlie Plummer spelar Dylan, en tillbakadragen 21-åring från konservativa New Mexico, som spenderar dagarna med byggjobb och att se efter sin lillebror. Deras mamma är som oftast frånvarande. Själv längtar han mest efter att spara ihop till en husbil som tar honom hemifrån, mot ett eget liv som vuxen.

Han får kneg på en ranch, som visar sig vara en regnbågsfärgad fristad för hela hbtq-spektrat. En spännande ny värld öppnar sig för Dylan som snabbt lockas av den öppensinnade attityden. Mellan tjurridningar och dragshows blir han förälskad i den frigjorda transtjejen Sky (Eve Lindley) – men helt okomplicerat blir det inte, hon är redan paxad.

Det är upptakten till ett romantiskt triangeldrama som kommer in som en frisk fläkt i westerngenren. Möjligen lider filmen av ett något tunt manus, men den lyfts upp av goda avsikter, lysande skådespelare och ett poetiskt berättande. För att inte tala om förtrollande vackra naturbilder.

Jag älskar när filmer tar mig till platser jag inte visste fanns, och öppnar upp mina ögon för nya subkulturer eller människoöden. Med National Anthem gör fotografen Luke Gilford regidebut efter att tidigare ha publicerat en fotobok under samma titel. Han har gjort en kärleksfull hyllning till glittrande gay-cowboys, till rodeovärlden där läder möter läppstift, och till familjerna vi själva väljer.

Samtidigt släpps filmen under ett hektiskt valår i USA och nog kan den också ses som ett litet bidrag i debatten: vad är det för värld och framtid som vi vill skapa för nya generationer? National Anthem vill visa en annan bild av Trump-röstande arbetarklassens Amerika, där även queers och queens har sin självklara plats.

Foto: Variance Films