Jahopp, det var det näst sista avsnittet för den här säsongen och jag ska vara ärlig: Det är lite segt nu alltså. Darins och Norlie & KKV:s unga drivna popnerver är mer än saknade, och jag orkar inte med det slätstrukna låtutbudet vi nu bjuds där Spotifyhitsen lyser med sin frånvaro. Ja, bortsett från Rathanas tolkningar.
Men inte ens en låt som Vandraren lyckas vidare bra i tsunamin av jullåtar som febrar i Sverige med bjällror, stråkar – och en Mariah i högform.
I kvällens avsnitt visade Anna Ternheim att hon är en hejare på att göra crêpes och berättade att hon faktiskt jobbat på just ett fransktalande creperi. Efter ett par franska ord utbrast Daniela ärligt: ”Jag fattar ingenting”.
Och den uppfattningen behöll undertecknad genom programmet. För när vi går in i el-avstängningar, snålande inför julhelgen och allmän vinterdepp kräver jag mer av ett underhållningsprogram än detta mediokra tolkningsgästabud.
Nåja.
Det var i alla fall kul att Herr Meldau är tillbaka. Den, enligt Daniela, flummige hippien Albin Lee Meldau återvände till Grå Gåsen utan någon förklaring av sin frånvaro, och förhoppningarna var stora då hans tolkningar ju funkat rätt bra. Främst fina Mamma är uppe i över tre miljoner streams just nu.
Samtidigt slet Anne-Lie fram en kökshandduk och visade oss hur man tungrunkar. Man blev inte direkt sugen att doppa tungan i det kaffebefläckade tygstycket… John var inte riktigt med på runken, och berättade att det inte var hans grej. Jag gissar att han håller runkandet till sitt elfte finger.
Anna inledde lunchen (i en ursnygg rutigt mysig skjorta) med att kalla Molly Hammars souliga midtempoballad Love Me Blind för en ”banger”. Men Anna… Här har man inte fattat vad en så kallad ”banger” är. Den fina tolkningen var däremot bra.
Håkan Hemlin berättade sen om sitt drogförflutna och fick tyst på de andra så pass mycket att man kunnat höra en knappnål falla. Nordman-sångaren berättade om nålar i ben, armar och kropp, och vi fick se ett klipp från Nyhetsmorgon i TV4 där Håkan såg väldigt frånvarande ut. Efter en konfrontation om ett kissprov sågs sen killarna i Nordman inte under sju år. De återförenades, gigade lite och sen blev det ett par återfall. Och 2019 valde Mats att gå vidare när Håkan inte svarade i telefon. Killarna tar nu en dag i taget och hade inte SMB dykt upp hade de inte fortsatt. Hmmm, de ska ju göra Mello snart ju? Hur ska det gå?
Nåväl, de avslutade detta snack med en fin tolkning av Albins Tårar av guld.
Efter pausen blev det mamma-surr med Anne-Lie och Anna, och vips dök den rödhåriga sångerskans dotter Alice upp i rutan och talade varmt om sin mor. De två verkar ha en väldigt fin relation, och tårarna rann nerför Anne-Lies kinder när Alice berättade om hur de hörs varje dag och att hon ser Anne-Lie som sin bästa vän. Och det kan inte bara ha varit jag som reagerade på snygga Alice coola karisma. Henne vill man ju se mer av.
Daniela tolkade sen Anne-Lie och superlativen haglade medan jag mest tänkte på om jag skulle fylla på chipsskålen eller inte. Jag hade nog hellre sett Rathana tolka Strömstedt-duetten En kvinna och en man.
Efter lunchen mötte Albin upp musikerpolaren Arvid Nero vid busshållplatsen och jag råkade titta ner i telefonen i nån sekund. Plötsligt var det som att man bytt kanal för då stod Anne-Lie och John och gastade Boten Anna framför gårdsbaren! Och så sjöng Mats Wester och Albin När vindarna viskar mitt namn och Anna och Håkan bjöd på I Will Always Love You. Det visade sig vara lite pre-dinner karaoke och snart satte sig gänget till bords för akt 2. Detta hade jag ju velat se mer av.
Fredrik Strage beskrev Anna Ternheims melankoli med orden ”hennes konkurrenter framstod som käcka Melloartister”, och det är ju rätt sant. Men Så Mycket Bättre-publiken har ju nu fått se en annan sida av Ternheim som framstår som varm, mysig och bjussig. John bekände sig som Anna-fanboy och gjorde en uptempo-tolkning. Molly var till sig över den här tolkningen och ville bli tagen i publikhavet på en Johnossi-konsert. John och hans elva fingrar var inte sen att svara på den bollen.
Därefter blev det lite om Anne-Lie ”Lillhage” Rydé som var jäkligt punkig i sin lila genomskinliga baddräkt. Hon berättade att Segla på ett moln skrevs av Per Gessle då han inte kände att den var rätt för honom (och nej, jag tycker inte att Segla på ett moln är en banger heller).
Albin gjorde den sen ännu mindre ”bangermässigt” efter att Per Gessle hälsat till La Rydé via en videohälsning. Anne-Lie var lika delar till sig över den trumpet-tunga tolkningen som gästande Arvid som fick epitetet ”Tjuren från Annedal”. Var ska han sova i natt? frågade sugna Anne-Lie nyfiket.
Daniela Rathana berättade sen om sina tolv personligheter som tittar fram vid olika tillfällen och allt kändes väldigt igenkännande. När jag recenserar Så Mycket Bättre är jag helt uppenbart ”Missnöjda Molle”. Förutom när Molly träffar musikaliskt rätt, eller om Darin sjunger, för då är jag ”Hyllande Hugo”
Och med detta sagt måste ni bara spana in Daniela Rathanas fantastiska Instagram där hon gör helt fantastiskt roliga klipp som Bachelorette i Så Mycket Bättre. Genialt!
Anne-Lie avslutade kvällen med just Ratahanas Full av mig själv, och jag kände i min ensamhet framför tv:n att Full FÖR mig själv ska jag nu bli och njuta av lite festligare musik än detta.
Betygen (där ALLA tvåor utom Annas och Albins är VÄLDIGT bleka tvåor):
Anna Ternheim – Älska mig blint/Love Me Blind (Molly Hammar)
QX QX
Anna hade såklart gjort den liten och skör. Men Anna gjorde det fint då hon plockade ner Mollys låt i tempo och gav den en svensk text. Den stillsamma takten gör att man hör varje ord Anna sjunger, och det är betydligt lättare att ta till sig än hennes engelska låtuflykter. Bra!
Nordman – Tårar av guld (Albin Lee Meldau)
QX QX QX
Med stort vemod och en nyckelharpa tar sig duon an Albins låt om att vara under ett beroende. Detta var riktigt fint, och folkmusikdräkten klär låten väldigt väl. Håkan sjunger också som att han menar varje år och efter berättelsen om hans beroende förstår vi varför låten berör honom så mycket. Nordmans bästa så här långt.
Daniela Rathana- Alltid blå (Anne-Lie Rydé)
QX QX
Det råder ju ingen tvekan om att Rathana tillför en helt egen ton i allt hon gör. Men den här låten var ingen höjdare. För mig var den här släpiga midtempoballaden ett utfyllnadsspår på ett album. Musikermusik. Rathana talade väldigt varmt om den och Molly var helt till sig i trasorna, men jag har svårt att se att tv-tittarna ska se det spännande med detta.
John Engelbert – Summerrain (Anna Ternheim)
QX QX
Låten John sett fram emot mest att göra blev en rockigt driven tolkning. Men nej, det här var väl inte så festligt? Den bara pågick i sina gitarrtunga tre minuter. Hade detta varit en emoji hade det varit den där i blå tröja som höjer axlarna och frågande visar handflatorna. Meh.
Segla på ett moln – Albin Lee Meldau (Anne-Lie Rydé)
QX QX
Jomen det här var väl fint.
Full av mig själv Anne-Lie Rydé (Daniela Rathana)
QX QX
Den snyggt souliga pandemi-hiten blev i Anne-lies en rockig hyllning till rockdonnans partyhöst 1981. Men tyvärr en väldigt förglömlig låt.
Uppdaterad 2022-12-10
Hjälp oss att komma ut
För att QX som månads- och nyhetstidning skall kunna fortsätta ge röst åt regnbågssamhället i hela sin fantastiska bredd behöver vi ditt stöd!
Som prenumerant får du månadstidningen digitalt före alla andra och du kan även välja att få den hemskickad. Med ditt stöd kan vi fortsatt komma ut!
