I den svenska Hollywood-skådespelarens Nils Asther självbiografi får vi veta att det var regissören Mauritz Stiller som ”invigde” honom ”i konsten att njuta av mitt eget kön”. Till råga på allt i Hjalmar Bergmans lya i Stockholm. Asther fick sin första filmroll i Stillers Vingare från 1916. Världens första film med ett homotema.
Filmen blev hans värld, även om han drömde om att bli konstnär. Och trots varningar från Bergman framförda under deras gemensamma tid på gaybarer i 20-talets Berlin tog han sig till Hollywood där han bland annat spelade mot Greta Garbo. Han ingick ett skenäktenskap med Vivian Duncan och de fick en dotter som han sedan helt tappade kontakten med. Enligt författaren Anthony Slides var det sjömannen Ken DuMain som Asther hade en längre kärleksrelation med. Just DuMain nämns inte i Asthers självbiografi, dock en mängd annat skvaller om egna erövringar av både män och kvinnor.
Asther spelade in några filmer, inte sällan som asiatisk skurk, men trots sin uppenbara skönhet blev han aldrig en av de stora. Han återvände till Sverige 1958 och fick ett vänligt mottagande av gamla kollegor. Men hans karriär tog inte fart här heller.
I Sverige kunde han dock börja måla, mer på en hobbynivå, och han berättade sin något friserade livshistoria i den självbiografi som publicerades postumt 1988, Nattens väg. Fylld av bitterhet mot sina danska föräldrar som adopterat bort honom i synnerhet och filmbranschen i allmänhet.
Han avled 83 år gammal, ensam och utfattig den 13 oktober 1981 i sin bostad på stiftelsen Stora Sköndal.