Viktor och Andreas om komma ut-ångest, barnönskan och varför de ratar Prideflaggor

På Viktor Frisk och Andreas Grans Youtube-kanal svarar de på frågor från sin följare. På frågan om hur det var att komma ut visar det sig att båda spenderade år med att trycka bort sina känslor, även om det för Viktor var lite mer speciellt att framställa sig som heterosexuell då han var en äkta flickidol med Samir & Viktor-succén i ryggen.

– Jag tyckte att det var extremt svårt. Den enda frågan som media hade efter Samir & Viktor var ‘vem ligger du med?’ och ‘vem är du kär i?’. Det är det enda som människor har brytt sig om. Jag var så fast i att vara en flickidol och bygga upp det varumärket. Till slut går man sönder, man gör ju det. Ända fram till att jag träffade Andreas tänkte jag förneka det in i döden, berättar Viktor som till slut lättade på sitt hjärta genom Instagram efter ett par för många alkoholenheter.

Andreas berättar att han än idag har svårt att minnas hur det faktiskt gick till när han väl kom ut, efter att ha förträngt sin läggning i så många år.

– Jag har uppenbarligen vetat om det i hela mitt liv, men jag bara förträngde det. När jag var mellan 17 och 22 år var jag bra på att trycka bort människor som kom mig nära. Jag var så rädd för att de skulle ställa frågan; ‘är du gay?’. Jag var inte redo att svara på det. Så varje gång jag började få nära vänner så tryckte jag bort dem, säger Andreas och fortsätter:

– Jag tror att det var min syster som provocerade fram det och sa att hon skulle berätta för mamma och pappa, och jag sa okej. Sen när de fick reda på hur det låg till så sa dem att de hade förstått det hela tiden.

Att komma ut är som bekant inte något man bara gör en gång, utan är något som krävs i nästan alla nya sammanhang. Det är något som Andreas stör sig på.

– Du måste alltid komma ut och jag är så trött på det. Jag vill inte. Det kan fortfarande vara ett hinder att man inte vågar vara sig själv. Vi kan inte bara hur som helst åka till Dubai, det är fortfarande många hinder i det. Jag skulle aldrig åka till Dubai för att stötta en sådan skitregim som sätter människor i fängelse för att de älskar någon. Det tycker jag faktiskt att människor ska tänka på när de besöker de här länderna, vill man stötta det där?

Efter Andreas ilskna utläggning om Dubai står det klart att Viktor är en av de som packat resväskan och styrt mot Förenade arabemiraten för solsemester. Vilket han då lovar att inte upprepa.

Ratar Prideflaggor

Paret har nyligen köpt en ny lägenhet i Norra Tornen i Stockholm. Trean gick loss för över tio miljoner och har hela två terasser. Men från dessa kommer det sannolikt inte att vaja någon regnbågsflagga i den stundande Pride-säsongen. Flaggan är nämligen inte något som varken Andreas eller Viktor identifierar sig med.

– Fram till att jag träffade Andreas hade jag svårt att acceptera mig själv. Jag har fortfarande svårt att ha en Prideflagga på mig, det är inte jag. Jag tycker inte att det är fel. Jag tycker att det är helt underbart att människor vågar vara den de är. Men jag har inte velat bli identifierad med det, och det kommer jag alltid stå för, säger Viktor och får medhåll från Andreas.

– När du säger att du inte vill ha en Prideflagga på dig så tror jag att många missförstår dig. Men jag känner precis samma sak. Jag vill inte bli identifierad med en sexualitet. Jag vill inte bli lablad, jag vill att folk ska se mig för den jag är, det jag presterar, det jag gör. Och inte såhär ‘han är hbtqi+’ eller någonting annat, säger Andreas men tydliggör att han hyser stor respekt för regnbågsrörelsen.

– Sen har jag jättestor förståelse och respekt för alla som har kämpat i den här rörelsen så att vi har samma rättigheter, att vi får gifta oss.

Om en månad blir det inflyttning i nya lägenheten, efter det ska det planeras bröllop. Men sen då? Blir det några barn? undrar en följare. Och jo visst finns det en önskan berättar de.

– Svaret är ju ja. Jag har nog skiftat i det där i början när jag var i 20-årsåldern ville jag jättegärna ha barn, sen accepterade jag att det nog inte kommer ske. Men nu känner jag ja. Men det måste ske ganska snabbt för jag börjar ju bli gammal. Men jag har fortfarande inte listat ut hur det ska gå till, säger Andreas.

– Självklart vill jag ha barn, jag tycker att det ska bli en väldigt intressant process, instämmer Viktor.